En ny biologism? Hur medicinsk forskning, policy och klinisk praktik hanterar etniska skillnader i hälsa

Abstract

Projektets övergripande syfte är att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i förhållande till migranters hälsa i ett svenskt sammanhang. Syftet uppnås genom två fallstudier som undersöker psykisk ohälsa (depression/ångest) samt diabetes (typ 2). Psykisk ohälsa och diabetes utgör stora hälsoproblem globalt och nationellt, och i båda fallen identifieras migranter som en särskilt sårbar grupp. Sårbarheten förklaras både med hänvisning till bakomliggande sociala och kulturella faktorer (migration, anpassning, matvanor), och med hänvisning till genetiska och neurobiologiska skillnader mellan olika etniska grupper. Det sistnämnda har vunnit ökat intresse de senaste decennierna, något som tolkas av kritiska samhällsvetare som ett uttryck för ”biomedikaliseingen” av etnicitet där biomedicinsk forskning i allt högre grad tillskriver etnicitet och ras en biologisk innebörd.
För att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i det medicinska fältet – inklusive eventuell “biomedikaliseringen av etnicitet” – undersöker vi hur etniska hälsoskillnader konceptualiseras, mäts, översätts och hanteras i forskning, policy och klinisk praktik.

Nyckelord

Ethnicity, Health, Racialisation/Racism/"race", Biomedicalization, Genetics