Projekt med nyckelord Racialisation/Racism/”race”
Aktuella projekt
En ny biologism?
Anna Bredström, Biträdande professor
Projektets övergripande syfte är att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i förhållande till migranters hälsa i ett svenskt sammanhang. Syftet uppnås genom två fallstudier som undersöker psykisk ohälsa (depression/ångest) samt diabetes (typ 2). Psykisk ohälsa och diabetes utgör stora hälsoproblem globalt och nationellt, och i båda fallen identifieras migranter som en särskilt sårbar grupp. Sårbarheten förklaras både med hänvisning till bakomliggande sociala och kulturella faktorer (migration, anpassning, matvanor), och med hänvisning till genetiska och neurobiologiska skillnader mellan olika etniska grupper. Det sistnämnda har vunnit ökat intresse de senaste decennierna, något som tolkas av kritiska samhällsvetare som ett uttryck för ”biomedikaliseingen” av etnicitet där biomedicinsk forskning i allt högre grad tillskriver etnicitet och ras en biologisk innebörd.
För att undersöka användningen av etniska och nationella kategorier i det medicinska fältet – inklusive eventuell “biomedikaliseringen av etnicitet” – undersöker vi hur etniska hälsoskillnader konceptualiseras, mäts, översätts och hanteras i forskning, policy och klinisk praktik.
Urbana rättviserörelser
Aleksandra Ålund, Professor Emerita
I kölvattnet av 2009 års våldsamma uppror bland ungdomar i svenska förorter har flera dialogorienterade aktivistgrupper vuxit fram. De är profilerade som urbana rättviserörelser primärt drivna av unga med invandrarbakgrund som. I deras verksamhet sammanbinds segregation med rumslig och social rättvisa.
Syftet för detta projekt är att undersöka vilka möjligheter och hinder möter dessa nya rörelser för att få inflytande och att delta i demokratiska processer samt former för samarbete och dialog med civilsamhället i stort. Fallstudier av flertal organisationer inom det civila samhället utgör projektets empiriska grund.
Frågeställningar är: hur urbana rättviserörelser relaterar till det bredare civilsamhället; vilken situerad kunskap som är producerad och hur tar den sig uttryck i strategier och verksamhetspraktiker; hur urbana rättviserörelser konstituerar sig själva som en offentlig röst i relation till lokala, nationella och internationella kontexter.
Projektet kombinerar teoretiska perspektiv från urbana och studier av sociala rörelser och använder en kombination av olika kvalitativa metoder.
En etnografisk studie av antifeminismer
Forskningsprogrammets syfte är att analysera antifeminism som idéer, kollektiva identiteter och politiska projekt i Norden (här definierat som Danmark, Finland, Norge och Sverige) med fokus på civilsamhällets organisationer och nätverk, politiska partier och religiösa institutioner. Vi kommer att fånga antifeminism både i dess defensiva strategi (kampen mot feminism; kvinnors rättigheter som har ”gått för långt”) och den offensiva strategin (som en positiv vision som formar en patriarkal och traditionell världsbild och en möjlig framtid). Vi kommer också att utforska känslornas roll i antifeminism, som känslomässigt artikulerade och hur antifeminism ofta lyfter fram ångest och rädsla som möjliggör auktoritära, religiöst fundamentalistiska, etnonationalistiska och antiklimatbaserade världsbilder. Slutligen kommer vi att analysera relationer, likheter och skillnader både mellan skilda huvudprojekt och mellan platser. Hur fungerar antifeminism som kitt för att binda samman etnonationalister, klimatförnekare och religiösa fundamentalister.
Skånegåtan och geografier av solidaritet
Högerradikala partier och etno-nationalism har blivit en viktig politisk kraft i parlamenten i många europeiska länder, som direkt och indirekt påverkar regeringsbildning och alltmer skapar ramarna för politik och lagstiftning. Forskning kring dessa parter har ökat kraftigt under de senaste åren, och forskningen reser tre frågor som är relevanta för det här föreslagna projektet:
1. Varför har högerradikala partier varit så framgångsrika, och varför har framgången kommit så snabbt?
2. Varför domineras de generellt av män?
3. Varför finner vi betydande regionala variationer i deras stöd?
Projektet bidrar till att besvara alla tre frågorna, men i centrum står den sista. I ett svenskt sammanhang har forskning om det högerradikala partiet, Sverigedemokraterna (SD), gett ett antal
förklaringar för det partiets valframgång, men till viss del är både dominansen av män och de starka regionala variationerna fortfarande en gåta. I motsats till SD:s starka stöd i Skåne/Blekinge skiljer sig Stockholmsregionen och Nordsverige ut som regioner med betydligt svagare stöd för SD.
Avslutade projekt
Svenska gener? Arv och härkomst i humangenetisk forskning
Anna Bredström, Biträdande professor
Underpinned by the rapid advancement in gene sequencing technologies, there has been an upsurge of genetics research that focus on genetic differences and make use of racial, national and ethnic categories as proxy for genetic ancestry. This project focuses on how methodological, translational and ethico-political matters are dealt with in Sweden-based human genetics. The primary aim of the project is to explore how national, ethnic and racial categories are defined and made use of in genetics research with a particular focus on research that either is produced in a Swedish academic context, or focuses empirically on Sweden. By comparing three fields of human genetics secondary aims are to examine possible tensions between basic science and clinically oriented research, and discuss possible implications for clinical practice and pharmaceutical commerce. A key focus in the project is to situate the discourses on race and ethnicity in our empirical material in a broader discursive/material terrain. Methods include interviews with key researchers, participant observations at research meetings and analysis of published results and other written materials.
Identitetskonflikter och splittrade solidariteter
I Sverige utgör fackföreningar en av viktigaste politiska och sociala organisationerna. De reflekterar såväl som påverkar samhällsutvecklingen, i områden som politik, arbetsmarknadsreglering, men även genom att påverka löntagarnas identiteter och solidaritetspraktiker. De senaste årtiondena har inneburit stora förändringar i det fackliga landskapet, bland annat genom omfattande förändringar på arbetsmarknaden. Projekt ökar kunskapen om hur dessa förändringar erfars och påverkar det fackliga arbetet, med fokus på betydelsen av vit maskulinitet och klass.
Projektet syftar till att utforska betydelsen av vit maskulinitet som en ram inom vilken facklig politik och praktik utvecklas, i relation till samhällspolitik, arbetsmarknadsrelationer och fackets interna arbete. Tre fackföreningar studeras – ingenjörer, chefer och byggnadsarbetare – som medlemsmässigt domineras av män med svensk bakgrund.
Projektet inspireras av tre centrala teoretiska begrepp – nyliberal globalisering, vit maskulinitet, samt facklig solidaritet. Projektet är etnografiskt, med intervjuer, fokusgrupper, observation och dokumentanalys.
Sydafrikansk vithet – en förgången framtid
This project examines the position of the white subject in Africa. Specifically, it examines Nadine Gordimer’s exploration of the notion of whiteness and white Africanity in her fiction and prose, as well as her investigation of the oppressor’s consciousness, and her negotiation and interrogation of her own position as a white South African. In essays and speeches she intervened in debates and voiced feelings and apprehensions that concerned the futurity of whiteness in a shifting political and social context. As I argue, these interventions were made from a new emerging subject position that resulted from the social and political constraints of apartheid and colonialism, inhabiting the interstice of an old, given colonial order, and the decolonial processes of the antiracist, anti-imperial and anticolonial struggles in Africa and Europe which was bringing the colonial era to an end. Through her fiction writing she was able to shape this subject position, which lacked representation and hence existence within the dominant political discourse. Projected into her fiction, the subject position emerges as an object of knowledge within the intellectual history of South Africa.
Bortom rasism: etnografier om antirasism och att leva tillsammans
Syftet med projektet är att analysera möjligheterna och bristerna av antirasism genom begreppet conviviality (leva tillsammans), som en framväxande politisk identitet och organisatoriska praktiker som överskrider och utmanar det etablerade politiska landskapet. Syftet är också att undersöka rollen av två fundamentala sociala relationer – kön och ?ras??/etnicitet – inom dessa framväxande rörelser, med fokus på två kategorier av människor som å ena sidan tenderar att vara marginell i forskning om antirasism och å andra sidan är centrala för att fånga antirasism och vardagliga praktiker kring att leva tillsammans; kvinnor och migranter/etniska minoriteter.
Invandrade arbetare och främlingsfientlighet i svenska facket
Forskning om fackföreningarna har synliggjort fackföreningars kris och utmaningar, inte bara i relation till arbetsgivare och staten, men också om hur man håller ihop facket och arbetarkollektivet. En särskild utmaning är hur facket bygger solidaritet i ett sammanhang där antalet invandrade arbetare ökar samtidigt som stödet bland medlemmar för främlingsfientliga högerextrema partier växer.
Forskningsfrågan i fokus är: hur en viktig organisation för svenska arbetsmarknadsrelationer hanterar vad som framstår som en grundläggande motsättning bland sina medlemmar? Syftet är att analysera de strategier och åtgärder som vidtagits av fackföreningar när det gäller invandrade arbetare, etnisk mångfald och i relation till medlemmar och aktivister som visar stöd för högerextrema partier.
Teoretiskt är studien inspirerad av arbetslivsforskning, forskning inom internationell migration och etniska relationer, kompletterad med feministiska perspektiv och begreppet ?föreställd solidaritet?. Metodologiskt är projektet en etnografisk studie av LO och fem förbund, där metoder som semistrukturerade intervjuer och deltagande observation används, kompletterat med dokumentanalys.
Vit melankoli
Catrin Lundström, Research Fellow
Detta projekt redogör för tre faser av hegemonisk vithet i Sverige. En vit renhetsperiod 1905-1968, den vita solidaritetsperioden 1968-2001 och från 2001 och framåt, fasen vi nu är i – vit melankoli. De tre perioderna visar upp såväl skilda rasformationer och minoritetsdiskurser, klasstrukturer och genusrelationer, som olika politiska ideologier och affektiva strukturer. Hypotesen är att Sverige i nuläget erfar ett dubbelt tryck från en föreställning om svensk vithet. Dels upplösningen av det “gamla Sverige”, det vill säge ett rasmässigt homogent land, och dels avskedet från det “goda Sverige”, i meningen en politiskt progressiv nation. Båda processerna uppfattas som pådrivna av närvaron av icke-vita människor i den svenska samhällskroppen och innanför dess gränser. Följaktligen är både det reaktionära och rasistiska lägret och de radikala (progressiva) och antirasistiska dito, påverkade av och engagerad i den svenska vithetens kris.
Europeisk integration och europeisk kolonialism
I forskningen om den europeiska integrationen behandlas kolonialismens och avkoloniseringens betydelse ytterst knapphändigt. Syftet med vårt projekt är att fylla denna lucka. Vi vill därtill undersöka hur förbiseendet av kolonialismens inflytande på de tidiga europeiska integrationssträvandena (ca 1920?1960) påverkar utformningen av dagens Europapolitik. På så vis kan projektet korrigera en gängse bild av EU:s historia, fördjupa diskussionen om EU:s arv och berika debatten om den europeiska identitetens beskaffenhet.
Detta projekt tillhör grundforskningen och det är i allt väsentligt ett pionjärarbete. Genom att undersöka ett obeaktat forskningsområde introducerar det nya, kritiska och komplementära sätt att förklara och kartlägga de historiska drivkrafterna bakom den europeiska integrationen. Projektet bidrar även till kunskapsutvecklingen inom en närliggande, växande forskningsinriktning, som studerar det nutida EU:s försök att främja en europeisk identitet och ett europeiskt historiemedvetande bland unionens medborgare. Genom att granska själva fundamentet för den vittförgrenade EU-forskningen främjar alltså detta projekt det mång- och tvärvetenskapliga forskningsutbytet där olika samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv integreras för att fördjupa förståelsen av de historiska förlopp som präglar den Europeiska unionens utformning.
Migrationens känsla
Avhandlingen är en etnografisk intervjustudie som analyserar berättelser om queer partner migration, dvs en familjeåterföreningsmigration där en partner i ett förhållande har migrerat för att två personer ska kunna tillsammans, och där de två queerar migrationen i den meningen att de har en icke-normativ sexualitet och /eller könsidentitet. Syftet är att undersöka hur queera partnermigranter och deras icke-migrerande svenska partners upplever migrationsprocessen genom att analysera vad känslor “gör” i förhållandet samt hur känslor strukturerar migrationsprocessen. Studien analyserar arbetet tre olika känslor – kärlek, förlust och tillhörighet – utför i dessa migrationsprocesser och hur det här arbetet beskrivs i deltagarnas narrativ. De migrerande deltagarna har migrerat från olika delar av världen (Afrika, Europa, Latinamerika och Nordamerika), vilket gör det möjligt att analysera vad känslor gör i denna specifika migrationsprocess i relation till nationalitet, i synnerhet i relation till västerländskhet, ras och språk, samt hur privilegier som är kopplade till dessa positioner blir viktiga i processen.