Startsida

En allt större andel utrikesfödda bor idag på mindre orter eller på landsbygden. En bidragande orsak har varit politiska initiativ för att minska segregation genom geografisk spridning av flyktingar, till exempel i samband med det stora flyktingmottagandet 2015. Samtidigt pågår en generell utflyttningstrend från mindre orter och landsbygd. Framförallt gäller detta unga, som söker sig till större städer för vidare utbildning och karriärmöjligheter. För såväl utrikesfödda som inrikesfödda ungdomar på den svenska landsbygden är vuxenblivandet därför en period där rörlighet, orörlighet, och tillhörighet måste förhandlas, om än från olika utgångspunkter. I det här projektet undersöker vi hur rumslig och social rörlighet – eller orörlighet – vävs samman hos unga vuxna i svenska landsbygdskommuner präglade av internationell invandring och nationell utflyttning. Projektet kombinerar kvantitativa enkäter och registerdata, med fördjupande kvalitativa intervjuer och etnografiskt observationer i svenska landsbygdskommuner. Genom att fokusera på ett sammanhang där rörlighet och tillhörighet alltid är ifrågasatt och måste förhandlas, och genom ett innovativt teoretiskt ramverk där mobilitet kombineras med karriärskapande, kommer projektet undersöka alternativ till den orörlighetsnorm som tenderar att dominera integrationsforskning. På så sätt kommer projektet bidra till en fördjupad förståelse av migration och integrationsprocesser.

Problem med exkluderande städer och behovet av att motarbeta denna utveckling erkänns internationellt, inom Europeiska unionen och i nationella policydokument. I de globala målen för hållbar utveckling står det att “tillgång till adekvata bostäder är centralt för att uppnå inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara städer”. Men den utveckling som syns i storstadsområden runt om i Europa, och på andra platser, illustrerar hur bostadsfrågor blir allt svårare att hantera för beslutsfattare. Särskilt svår är den dysfuntionella bostadsmarkanden, präglad av stor ojämlikhet, att hantera och navigera i för människor som kommit till Sverige på flykt. Bostadsfrågan situerad i inom utvecklingen av ökad antimigrationspolitik är i fokus för denna avhandling som utforskar relationen mellan bostadspolitik och restriktiv migrationspolitik.

Avhandlingen bidrar med kunskap om samspelet mellan och konsekvenser av den samtida svängen mot restriktivitet i frågor om migration i Sverige och en befintlig bostadskris på lokal nivå. Projektet riktar uppmärksamheten mot i synnerhet tre faktorer som formar bosättningsprocesser för flyktingar: i) restriktiva ideologier om migration och migranter, ii) bostadspolitik och planering för bostäder för flyktingar, och iii) flyktingars strategier för att få tillgång till en hållbar bostad på lokal nivå.

Detta projekt undersöker hur, och i vilken utsträckning, svenska kommuner har stärkt sin lokala autonomi inom migrations- och integrationspolitiken, trots ökad centralisering och striktare styrningshierarkier inom detta område. Projektet kommer fokusera på kommunala insatser utvecklade för att attrahera, ta emot och behålla migranter, och hur detta kan möjliggöras inom ramen för en statlig anti-migrations- och åtstramningspolitik. I syfte att analysera politisk divergens mellan lokala och centrala styrelsenivåer, ämnar projektet till att förstå både varför och hur denna divergens uppstår. Den förstnämnda frågeställningen relaterar till hur olika styrelsenivåer uppfattar själva problemställningen, och de politiska ramar, institutionella logiker och politiska rationaliteter som informerar den. Den andra frågeställningen syftar till att analysera de materiella begränsningar och möjligheter som är förknippade med kommunalpolitik, vad gäller finansiering, strategiskt och operativt stöd samt byråkratisk kontroll. I detta syfte kommer subnationella politiska nätverk och deras roll i att förhandla, undertrycka eller stödja kommunala insatser och strategier, vara av särskilt intresse. Genom en mixed-methods design, vilket inkluderar rikstäckande enkätundersökningar samt kommunala fallstudier, ämnar projektet producera både omfattande och rik, detaljerad data om den svenska migrations- och integrationsregimen, och därigenom synliggöra dess interna variation.

Att implementera en planerad och välfungerande migrationspolitik utgör en huvuddel i konstruktionen av fredliga och inkluderande samhällen och städer. Men hur ska migrationspolitik utformas för att bäst främja en sådan utveckling?

Det här projektet fokuserar på hinder och länkar mellan olika typer av migrationspolitik och flyktingars inkludering. Projektet fokuserar på Sverige, ett land som ofta förknippas med en öppen och inkluderande migrationspolitik. I efterdyningarna av den så kallade ”Europeiska migrationskrisen” 2015 och 2016 ändrades dock denna inställning plötsligt. Över en dag förändrades migrationspolitiken från att vara inkluderande till ett mer restriktivt förhållningssätt vilket är i linje med länder i övriga Europa.

Projektet utnyttjar den plötsliga förändringen i en innovativ design för att identifiera två grupper av flyktingar som beviljades uppehållstillstånd i samma tidsperiod men som berörts och inte berörts av förändringen. Med fokus på dessa grupper introducerar och utvecklar projektet ett nytt och unikt datamaterial i studiet av förändringen i migrationspolitik på flyktingars inkludering och välmående.

Projektet syftar till att analysera utvecklingen av en framväxande global styrning av internationell migration med det civila samhällets spelrum och inflytande i fokus. Den framväxande globala migrationsstyrningen präglas av en pågående rivalitet mellan och inom multilaterala organisationer, regeringar och transnationella civilsamhällets organisationer (TCSO). Mot bakgrund av en kritisk granskning av förekommande reglering av migration och migranträttigheter kommer forskargruppen att analysera GFMD-processen, dess förberedelser, dagordning och prioriteringar, med fokus på interaktion mellan transnationella civilsamhälls aktörer och företrädare för regionala och globala institutioner, statliga och icke-statliga aktörer. Projektet analyserar debatter, diskussioner och globalt politiskt beslutsfattande i anslutning till dessa möten i ett historiskt perspektiv under perioden 2006-2021, och foljer de kommande TCSOs mobilisering för migranternas rättigheter inom olika rum.

Vi föreslår en forskningsprocess som sammanför bildkonst, skulptur, performance, litterär essäistik, digital estetik och tolkning av kulturella uttryck för att undersöka ett samtida politiskt problem. Problemet gäller uppkomsten av kollektivt handlande som i hög grad formas av digital teknologi och algoritmiska uträkningar.
Vi utforskar tre slags kollektiva rörelser. Jämte den auktoritära populismen som triumferat i flera länder syns en demokratisk protestvåg och civilsamhällelig aktivism, inte minst i klimatfrågan. Till dessa ska läggas migrationen, en gränsöverskridande folkrörelse i egen rätt. Covid-19 pandemin förstärker bilden av en värld där globala samband och samarbeten kan bryta samman och det demokratiska samfundet utsätts för stora påfrestningar.
Samtliga dessa processer betingas av en digital infrastruktur som möjliggör nya former av kollektiv mobilisering en också en omfattande registrering, övervakning och styrning av kollektivt beteende.

Den 9 oktober, kl 08.30-15.00 organiserar Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa i samarbete med Antirasistiska filmdagar, ABF Malmö, Stadsbiblioteket Malmö, och REMESO en heldagskonferens med titeln “Afrofobi då och nu – Strukturell förändring och arbetsmarknaden.

Plats: Stadsbiblioteket Malmö, Kung Oscars väg 11, Malmö

Datum och tid:  9 oktober 2024, kl 08.30-15.00

Diana Mulinari och Anders Neergaard utgår i kapitlet från platsens betydelse när aktivister ställer sin kropp i frontlinjen för antirasismen. Författarna tar rasifierade antirasistiska aktivister som utgångspunkt för att förstå den historia som påverkar dem och dokumenterar de spöken som finns i den specifika stad där de deltar i antirasistisk kamp

I detta kapitel skriver Diana Mulinari och Anders Neergaard om hur förutsätt­ ningarna för antirasismen också präglas av ekonomins omvandling och arbetsmarknadens ojämlika villkor. Syftet med kapitlet är att analysera det antirasistiska arbete som äger rum i svenska fackliga organisationer, med tonvikt på LO. Kapitlet identifierar kopplingen mellan det antirasistiska arbetet och ett växande stöd för Sverigedemokraterna bland LO-­förbundens medlemmar. Den centrala frågan är vad facket uppfattar som rasism och strategier mot rasism.

I antologin Antirasismer och antirasister. Realistiska utopier, spänningar och vardagserfarenheter utforskar 24 forskare hur motståndet mot olika former av rasism bedrivs och förkroppsligas bland grupper av människor som på en mängd sätt, ofta motsägelsefullt, sällan framgångsrikt, men alltid envist och framåtblickande drömmer bortom rasismer. Antologin illustrerar antirasismens bredd, men analyserar också dess problem och svagheter.

Inspirerade av bland annat anti-, post- och dekoloniala traditioner tillsammans med sociala rörelseperspektiv utmanar antologin ett statiskt och essentialiserande förhållningssätt som återfinns i forskning och politik och som har en tendens att betona ojämlikhetens stabilitet och oföränderlighet, även när det gäller rasism.

Som helhet, utöver en mängd konkreta analyser och beskrivningar av historisk och samtida aktivism, visar de olika författarna också på antirasismernas möjligheter och kan därmed ingjuta ett visst hopp, i dessa mörka tider, för de som vill ha ett samhälle utan rasism.

Peo Hansen intervjuas i podcasten “Lära Från Lärda – En fackbok & en författare” om boken ”Migrationsmyten – Sanningen om flyktinginvandringen och välfärden”.

Det är en vedertagen sanning att invandring kostar pengar. Detta har bland annat lett till en mycket restriktiv flyktingpolitik. Men enligt Peo Hansen, författare och professor i statsvetenskap, är själva kostnadssynen på invandring ett utbrett missförstånd. I boken beskrivs vad det här missförståndet beror på – och grunden ligger i att förstå hur statens ekonomi och finanser är uppbyggda och fungerar.

Några av frågorna som diskuteras i programmet är: På vilket sätt är det ett missförstånd att invandring kostar pengar? Leder inte ökade kostnader för staten till sämre ekonomi? Lyssna och få en kortversion av boken

Ärade pristagare, Kära Ledamöter, Kära Gäster

Mitt uppdrag ikväll är stimulerande: att säga något om skönheten, eller rättare sagt den otyglade skönheten, och varför den möjligen kan bistå oss i försvaret av demokratin mot en politisk förruttnelse som tränger närmre. Min idé är att konstnärliga processer vet något om politiskt handlande och demokratiskt deltagande som är svårtillgängligt för exempelvis historieskrivning, statsvetenskap, sociologi och journalistik – och kanske framför allt för våra politiker själva. Här hinner jag inte reda ut varför det är så. Jag ska ge tre exempel, två i början, ett i slutet, och däremellan några resonemang och bilder.

För mig är denna fredag minnesvärd. En vanlig fredagskväll hemma i Norrköping hade vår lilla familj antagligen tittat på någon tv-serie tillsammans. Eftersom både min hustru och vår elvaåriga dotter gillar avancerad apokalyptisk fantasy blir det gärna sådana serier. Som ni vet förutsätter fantasygenren att det finns inte bara en värld utan flera, var och en präglad av sin ordning och sina krafter. Intrigen handlar oftast om en liten grupp utvalda som tar reda på hur man flyttar sig mellan världarna. Deras uppdrag är att förhindra att världarna förintar varandra.

Låt mig låna ett drag från dessa berättelser. Låt mig ta ett stort kliv genom en dörr i luften och flytta mig till ett par andra världar, lika avlägsna och olika varandra som två galaxer. Det som förenar dem är att de rätt nyligen fått vår uppmärksamhet…

Debatt: Situationen i världen är dystrare än på mycket länge. Rysslands krig mot Ukraina, de skenande klimatförändringarna, Hamas terror mot civila i Israel, Israels attack som drabbar oskyldiga Gazabor och gängvåldet som eskalerar. När tilliten mellan människor och till samhället sviktar måste vi tillsammans hitta vägar framåt, inte trappa upp hetsjakten på invandrare, skriver bland andra Henry Ascher.

Vart tog européerna vägen? För tjugo år sedan sades det att EU var garanten för freden i Europa. Nu rasar ett mycket blodigt och farligt krig i Europa, ett krig som USA är herre över och som underhålls även av de EU-länder som inte vill ha det. Peo Hansen spårar denna utveckling tillbaka till Irakkriget och förklarar varför en fredsuppgörelse i Ukraina ter sig långt borta.

Det är ett nytt EU som träder fram. En kommissionär har ansvar för att skydda den “europeiska livsstilen”. EU:s utrikesrepresentant talar om resten av världen som en “djungel” som vi måste skyddas från. Samtidigt liknar EU mer och mer en lydstat till USA. Stefan Jonsson undersöker vad som pågår vid Europas gränser.