Olav Nygård
Universitetslektor
https://liu.se/medarbetare/olany64
Aktuella projekt
Efter optimism
Olav Nygård, Universitetslektor
Trots att ungdomar med migrationsbakgrund i genomsnitt har lägre betyg i grundskolan tenderar de att ha högre aspirationer och välja studieförberedande gymnasielinjer i högre utsträckning än ungdomar med svensk bakgrund, i synnerhet om man jämför ungdomar från missgynnade socioekonomiska bakgrunder. Denna ‘optimism’ i utbildningsval har genererat mycket forskning som huvudsakligen riktats mot att förklara vad den beror på och förstå hur den påverkar benägenheten att fullfölja gymnasiestudier. Syftet med detta projekt är anta ett bredare livsloppsperspektiv och vidga befintlig kunskap kring denna ‘aspirationsklyfta’. Vi gör detta på tre olika fronter: 1) Vi går bortom frågan om gymnasieutfall genom att undersöka de långsiktiga utbildningsbanor och arbetsmarknadsövergångar som dessa optimistiska val utmynnar i; 2) vi går också bortom statistiska studier som har försökt identifiera förklaringar för dessa optimistiska val
genom att studera de underliggande driven, föreställningarna och framtidsutsikterna som ligger bakom dem och kedjorna av successiva val som de leder till; 3) vi vidgar befintlig forskning kring den sociala rörlighetens socialpsykologi genom att undersöka betydelsen som dessa höga aspirationer kan ha för hur olika utbildningsoch
arbetsmarknadsutfall upplevs. Metodologiskt bygger studien på en analys av longitudinell registerdata, som används för att generera enkätdata, som i sin tur används för att producera livshistorieintervjudata. Studien bygger på post-Bourdieusiansk socialteori, men kombinationen av låg socioekonomisk status och höga utbildningsaspirationer väcker också viktiga utmaningar inom denna teoretiska tradition, som vi därför vill bidra till att vidareutveckla. Studien har även en tydlig samhällsrelevans i och med att den kommer att öka vår förståelse av det som orsakar de polariserade utbildningsutfallen bland personer med migrationsbakgrund. Den kan därmed vara till nytta för att maximera optimismens fördelar och minimera dess risker.
Förbättring av skolors kunskapsresultat
Olav Nygård, Universitetslektor
Detta projekt handlar om att undersöka politiskt initierade åtgärder för ökad likvärdighet (åtgärder ovanifrån) och lokala initiativ för att stärka skolans kompensatoriska kapacitet (initiativ underifrån) på skolor i storstädernas utsatta områden och på landsbygden. I nuläget finns alltför lite systematisk kunskap om effekterna av de olika typerna av initiativ, samt hur de utformas och anpassas till de kontexter som storstäder och landsbygden utgör. Projektet syftar till att studera och jämföra förbättringsinsatser på skolor med låg måluppfyllelse i storstad och landsbygd, hur de initieras och genomförs, och i vilken utsträckning de bidrar till elevers kunskapsutveckling och skapar förutsättningar för mer jämlika livsmöjligheter. Projektet använder en mix-metod ansats med A) en enkätundersökning med skolpersonal vid ett urval av skolor från hela landet; och B) genom etnografiska metoder studera tre skolor i utsatta storstadsområden respektive tre på landsbygden som förbättrat sina resultat under senaste fem åren. Ett centralt bidrag är projektets möjlighet att
visa hur finansiella, organisatoriska, sociala och pedagogiska initiativ samverkar för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande i skolor med låga resultat.
Rörlighet och tillhörighet
Olav Nygård, Universitetslektor
En allt större andel utrikesfödda bor idag på mindre orter eller på landsbygden. En bidragande orsak har varit politiska initiativ för att minska segregation genom geografisk spridning av flyktingar, till exempel i samband med det stora flyktingmottagandet 2015. Samtidigt pågår en generell utflyttningstrend från mindre orter och landsbygd. Framförallt gäller detta unga, som söker sig till större städer för vidare utbildning och karriärmöjligheter. För såväl utrikesfödda som inrikesfödda ungdomar på den svenska landsbygden är vuxenblivandet därför en period där rörlighet, orörlighet, och tillhörighet måste förhandlas, om än från olika utgångspunkter. I det här projektet undersöker vi hur rumslig och social rörlighet – eller orörlighet – vävs samman hos unga vuxna i svenska landsbygdskommuner präglade av internationell invandring och nationell utflyttning. Projektet kombinerar kvantitativa enkäter och registerdata, med fördjupande kvalitativa intervjuer och etnografiskt observationer i svenska landsbygdskommuner. Genom att fokusera på ett sammanhang där rörlighet och tillhörighet alltid är ifrågasatt och måste förhandlas, och genom ett innovativt teoretiskt ramverk där mobilitet kombineras med karriärskapande, kommer projektet undersöka alternativ till den orörlighetsnorm som tenderar att dominera integrationsforskning. På så sätt kommer projektet bidra till en fördjupad förståelse av migration och integrationsprocesser.
REMESO Databasen
Martin Klinthäll, Associate professor
REMESO databasen är en registerdatabas som innehåller information om samtliga individer, skolor, fastigheter och företag i Sverige.
REMESO databasen bygger på Statistiska centralbyråns årliga data och består av fem delar:
(1) Befolkningsregister som innehåller information om information om samtliga individer i personregistret;
(2) Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA); (3) Ett företagsregister med information om alla företag och organisationer i Sverige som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn;
(4) Skolregistret med information om alla grundskolor och gymnasieskolor samt elevers betyg;
(5) Ett fastighetsregister som innehåller administrativt och longitudinellt information på mikrodatanivå om samtliga fastigheter, byggnader, adresser och lägenheter i Sverige.
Avslutade projekt
Social stratifiering och meritokrati
Olav Nygård, Universitetslektor
Stratifikationsteori ser vanligtvis utbildning som länken mellan en persons klassbakgrund och hennes egen klassposition. Detta system, där klass “ärvs” via utbildning och utbildning “ärvs” via klass kallas också för meritokrati. Meritokrati innebär att samhället domineras av de mest meriterade och presenteras inte sällan som något att stäva efter. Trots det visar samtidens högerpopulistiska och auktoritära rörelser att tillskrivna egenskaper och tillhörigheter fortfarande är av mycket stor vikt. I detta doktorandprojekt studerar jag skärningen mellan det tillskrivna och det uppnådda genom det fenomen som kallas “immigrant optimism” (invandrar-optimism).
Den så-kallade optimismen syftar på att invandrare och deras barn tenderar att vara mer akademiskt motiverade och framgångsrika än förväntat utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Enligt en meritokratisk princip borde detta resultera i ett försteg på arbetsmarknaden, om det inte vore för rasifiering och diskriminering. I invandrar-optimismen möts således motstridiga principer, vilket gör det till ett intressant studieobjekt för ett projekt som handlar om just meritokrati och social stratifiering.