Sabine Gruber
Associate Professor
https://liu.se/medarbetare/sabgr61
Avslutade projekt
Socialt kapital och utbildningsprestation av ungdomar
Projektet tar sin utgångspunkt i stratifieringsteori – att makt- och resursskillnader fortfarande i moderna och komplexa samhällen reproduceras genom sammansatta processer styrda av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital men medierat genom bland annat skolan – med ett fokus på övergången från grundskolan till gymnasieskolan och här är betygen i årskurs nio av stor betydelse för tillträde till olika gymnasieprogram. Projektet undersöker hur socialt kapital är relaterat till kön, klass och etnicitet och påverkar ungdomars studieresultat. Centrala forskningsfrågor är: A) Vilka egenskaper hos ungdomar (kön, socioekonomiska och invandrarbakgrund) påverkar deras tillgång till socialt kapital? B) Kan tillgång till socialt kapital kompensera för tillgång till mindre ekonomiskt och kulturellt kapital och bidra till bättre utbildningsresultat för ungdomar från familjer i lägre sociala skikt och/eller invandrarbakgrund? C) Genom vilka mekanismer och på vilket sätt fungerar det sociala kapitalet under utbildningsprocessen för att gynna eller missgynna individer med olika förfoganden över socialt kapital?
Skolans bemötande av "hedersrelaterat" våld
Sabine Gruber, Associate Professor
Efter några uppmärksammade mord i Sverige i början av 2000-talet då två unga kvinnor med kurdisk bakgrund dödades av närstående familjemedlemmar, har “invandrarflickors” situation och utsatthet i familjen gjorts till en viktig och politiskt prioriterad fråga. Morden definierades som “hedersmord” och urskiljdes som intimt sammanbundna med “hederskulturer”. Situationen skapade ett akut behov av åtgärder mot “hedersrelaterat” våld och landets kommuner har varit ansvariga för att drabbade flickor och unga kvinnor får adekvat skydd och hjälp. Studien analyserar hur skolans elevvård förstår och bemöter flickor och unga kvinnor som utsätts för “hedersrelaterat” våld. Empirin baseras på intervjuer med elevvårdare verksamma i grundskolans högstadium och i gymnasieskolan samt deltagande observationer på studidagar om “hedersrelaterat” våld. Ett centralt resultat från studien är att förståelsen av våldet är kulturaliserad och att våldet lokaliseras till “traditionella” och “patriarkala” kulturer som “kommit till Sverige”. En konsekvens av detta är att förståelsen av våldet homogeniseras. Det vill säga våldet tillskrivs entydiga förklaringar och kännetecken och de insatser som vidtas präglas av likformiget, vilket osynliggör alternativa tolkningar och förklaringsmodeller. Vidare innebär detta att “hedersrelaterat” våld särskiljs och separeras från annat könsrelaterat våld, varvid hela grupper stigmatiseras som presumtiva våldsoffer respektive våldsutövare.
Skolan gör skillnad
Sabine Gruber, Associate Professor
Studien, som är ett avhandlingsprojekt, undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare. Intresset riktas också mot hur konstruktioner av etnicitet är förbundna med social komplexitet och samspelar med andra relationer som kön och klass.
Studien är baserad på etnografiska fältstudier i en högstadieskola, framförallt deltagande observationer av klassrumssituationer, olika möten för personalen samt informella samtal där lärare diskuterar sitt arbete med eleverna.
Av studien framgår att de skillnader som genereras och upprätthålls via skolpersonalens handlande, resonemang och interaktioner med eleverna måste förstås som sammansatta, varierande och nära förbundna med skolkontexten. Detta innebär att enskilda elever inte enbart och omväxlande identifieras som invandare eller svenskar, utan beroende på sammanhanget också uppfattas vara detta i olika omfattning. Exempelvis blir elever som presterar väl i skolarbetet i mindre utsträckning identifierade som invandrare.
En viktig iakttagelse är att skolpersonalens dagliga arbete med eleverna omges av höga ambitioner vad gäller rättvisa och tolerans, men att dessa intentioner sällan förenas med insikt om de maktaspekter som omger sociala relationer. Istället överskuggas den dagliga praktiken av det som är relaterat till att fullfölja olika undervisningsmoment, där uppmärksamheten koncentreras till klassrumssituationen framför att synliggöra eller diskutera elevers skilda erfarenheter och livsvillkor. Därigenom riskerar även skolans intentioner och möjligheter att arbeta för jämlikhet och mot diskriminering att förvandlas så att den snarare producerar och upprätthåller ojämlika relationer.
"Från invandrartätt till internationellt"
Sabine Gruber, Associate Professor
Denna studie är en utvärdering som genomförts på uppdrag av utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Utvärderingen omfattar fortbildningsprojektet, “Från invandrartätt till internationellt” för anställda inom grund- och gymnasieskolan och genomfördes som en processutvärdering. Resultatet från granskningen kan läsaren ta del av i den refererade rapporten, som i första hand återger en kvalitetsbedömning av ett fortbildningsprojekt, men även kan läsas som ett nedslag i skolanställdas tal och föreställningar om ?mångkulturell skola?, ?kulturella skillnader? och ?invandrarelever?. De resonemang som förs fram av utvärderingens deltagare är vanligt förekommande och iakttagelserna har vistats på och diskuterats i en rad tidigare studier med fokus på skolan och etniska relationer. Inte minst att välmenande men oreflekterade inkluderingsambitioner från skolans sida riskerar att mynna ut i stigmatisering och uteslutning av elever med så kallad invandrarbakgrund.
Språk och kommunikation i flerspråkiga förskolegrupper
Sabine Gruber, Associate Professor
I denna skrift redovisas en utvärderingsstudie som jag genomfört på uppdrag av Utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Föremålet för utvärderingen var en ettårig fortbildning, Språk och kommunikation i flerspråkiga förskolegrupper, som genomfördes för förskolans personal i området Ryd. Syftet med fortbildningen har varit att genomföra ett utvecklingsarbete med sikte på att tydliggöra och förstärka förskolans språkstimulerande och språkstödjande verksamhet. Hur reflekterar de som deltagit i fortbildningen kring dess kunskapsstoff och hur reflekterar de kring språk? Vilka avtryck ger fortbildningen i förskolans dagliga verksamhet, dels vad det gäller konkreta handlingar, dels tankar och resonemang? Vilka dilemman kan skönjas i relation till den genomförda fortbildningen?
Turism och utveckling: kritiska perspektiv
Josefina Syssner, Research fellow
Under de senaste decennierna har det turistiska fältet i allt högre grad kommit att erkännas som ett ytterst komplext forskningsfält som ger upphov till frågor som är både lokala och globala, och som kan handla om såväl människors drömmar och självförståelse, som om mänskliga rättigheter, global ekonomi och internationella politiska relationer. Trots det saknas fortfarande läromedel där samtida turism och resande belyses ur ett kritiskt perspektiv, där frågor om global över- och underordning står i fokus. Syftet med detta projektet har därför varit att framställa läromedel där internationell turism och resande konfronteras med nya, kritiska, teoretiska perspektiv.
Framtidens Medborgare i Pedagogiska Texter och Utbildningspolicy
Sabine Gruber, Associate Professor
Projektets fokus är skolans medborgerliga fostran i Norge, Sverige, Syrien och Turkiet. Den centrala frågan kretsar kring hur medborgaren och dennes identitet skapas i förhållande till nation, språk, religion, etnicitet och kön i skolans styrdokument och läromedel. De valda länderna möjliggör intressanta historiska och geopolitiska jämförelser och kontrasterande.
Projektet baseras på nationella och lokala styrdokument, intervjuer med skolpolitiker, policyansvariga, läromedelsförfattare och lärare samt analyser av ett urval av läromedel i ämnen som historia, geografi, samhällskunskap och religion i den grundläggande skolans senare år. Forskarna har huvudansvar för olika länder men projektet genomförs som en sammanhållen studie där material från Norge, Sverige, Syrien och Turkiet analyseras gemensamt av gruppen.
Projektet tar avstamp i samhällsvetenskaplig forskning om transnationalism och insikten att migranter både skapar och upprätthåller sociala relationer över nationsgränserna. Utbildningens omfattning, organisation och innehåll realiseras på en nationell arena men formuleras i allt högre utsträckning på en internationell eller transnationell arena. Projektets övergripande teoriram rör sätten på vilka våra föreställningar om världen skapas och återskapas i tal och text.
Övergång från skolan till det första arbetet och socialt kapital
Unga människor med samma utbildning får inte samma position och lön på arbetsmarknaden. En anledning är att utbildningskvalifikationer inte kan separeras från den människa som har dem. Den ekonomiska och sociala avkastningen som en individ får från sin utbildning beror, till stor del, på hennes sociala kapital. Mängden socialt kapital som individen har tillgång till, beror bl.a. på hennes socioekonomiska bakgrund, kön och etnicitet.
Syftet är att undersöka: 1)Vilken betydelse socialt kapital har för ungdomar som skaffar sitt första jobb, och 2), om det finns skillnader mellan barn till infödda och invandrare i fråga om tillgång till och avkastning på socialt kapital när de söker sitt första jobb?
Projektet ämnar granska arbetsmarknadsutfallet för ungdomar med samma utbildning, tre år efter avslutade studier från universitet och gymnasieskolor.
Metoddesignen är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod (enkät- och intervjustudier). Det innovativa med projektets teoretiska modell är att, förutom att betrakta utbildning som en bro mellan individens socioekonomiska bakgrund och hennes arbetsmarknadsstatus, även inkorporera individens sociala kapital i stratifieringsprocessen.
Etnicitet och kön i primärvården
Sabine Gruber, Associate Professor
Detta projekt har som övergripande syfte att undersöka primärvårdens bemötande av kvinnliga patienter med olika etniska bakgrunder, och att studera hur uppfattningar om kön och etnicitet präglar verksamhetens vardag. Bakgrunden till projektet är att primärvården har fått i uppgift att identifiera, åtgärda och förebygga en rad problem som sammanförs med den aktuella patientgruppen exempelvis kvinnlig omskärelse, mödoms- och oskuldsproblematik samt hedersrelaterat våld. Projektet riktar in sig på tre olika verksamheter ? mödravård, ungdomsmottagning och vårdcentral ? med avsikt att ta fasta på eventuella likheter och skillnader. Projektet är också upplagt i form av tre delstudier som fångar tre olika nivåer. Den första delstudien undersöker verksamheternas direktiv genom att analysera officiella riktlinjer och handlingsplaner. I denna studie kartläggs även verksamheternas organisation och arbetsdelning. Delstudie två undersöker verksamheternas vardagliga praktik. Här intervjuas företrädare för olika personalkategorier enskilt och i grupp. I den tredje delstudien genomförs intervjuer med kvinnor ur den aktuella patientgruppen. Syftet är här att fånga deras erfarenheter av verksamheternas insatser och personalens bemötande. I projektet analyseras likheter och skillnader både mellan de olika verksamheterna, och mellan de tre delstudierna. Projektet förväntas bidra med viktig kunskap om hur primärvården kan förändra och utveckla sin verksamhet på området. Det bidrar också med kunskap till ett outforskat fält då det finns mycket lite forskning som undersöker hälso- och sjukvårdssektorn ur både ett etnicitets- och ett genusperspektiv.
Etnicitet i förskolan
Sabine Gruber, Associate Professor
Etnicitet utgör en central aspekt i förskolan och har sedan flera decennier utgjort ett viktigt perspektiv i förskolans styrdokument. Det saknas dock systematiserad kunskap om hur etnicitet influerar förskolans praktik och samspelet mellan dess olika aktörer: personal, barn och föräldrar. Projektet syftar till att studera hur personal, barn och föräldrar iscensätter etnicitet i förskolans vardagliga praktik och interaktioner. Det utforskar hur betydelser av etnicitet är kopplade till förskolans institutionella sammanhang och hur etnicitet samverkar med andra kategorier, däribland kön. Projektets övergripande frågeställningar är: Hur tillskrivs etnicitet betydelse i förskolans verksamhet avseende organiseringen av personalens arbetsuppgifter? Hur hanteras flerspråkighet i förskolans dagliga verksamhet, i interaktioner mellan pesonal och barn och mellan personal och föräldrar? Hur influerar etnicitet barnens samspel med varandra? Delstudierna söker data om reflektioner, handlingar, tal och händelser och har en bred metodansats: deltagande observationer, enskilda- och fokusgruppintervjuer, videostudier och dokumentstudier. Projektet relaterar till två forskningsfält interaktionsstudier med fokus på den svenska förskolan och etnicitetsstudier med inriktning mot det svenska samhällets välfärdsinstitutioner.
Etnicitet, kön, pojkar och unga män i institutionsbehandling
Sabine Gruber, Associate Professor
Projektet undersöker hur etnicitet och kön konstrueras i den vård och behandling som bedrivs vid statens särskilda ungdomshem. Studiens centrala frågeställningar handlar om hur institutionspersonalen förstår de inskrivna pojkarna coh sig själva och hur denna förståelse ges betydelse i organiseringen av institutionernas verksamhet, rutiner och förhållningssätt. Detta undersöks med deltagande observationer och intervjuer med olika personalgrupper verksamma vid fyra särskilda ungdomshem. Studien avser med andra ord att identifiera hur etnicitet och kön via institutionspersonalens handlande, reflektioner och definitioner av den sociala världen tillskrivs betydelse och materialiseras i institutionernas vardagliga praktik.
Teoretiskt ansluter sig studien till ett kritiskt etnicitetsperspektiv, där etniska relationer förstås som en produkt av samhällets maktrelationer. Etnicitet utgör enligt detta ett sorteringsinstrument, som ger upphov till differentierade identiteter, exkluderande praktiker samt olika och ojämlika villkor. Vidare tar projektet avstamp i feministisk forskning som visar att kön/genus har en central position i konstruktioner av etnicitet. Denna ansats understryker att varken etnicitet eller någon annan dimension av sociala relationer kan analyseras som något på förhand givet, utan problematiserar snarare hur konstruktioner av olika relationer/kategorier också innebär ett förhållningssätt i relation till varandra.