Projekt med nyckelord Citizenship
Aktuella projekt
Tillfälligt välkomna
Kristoffer Jutvik, Biträdande lektor
Att implementera en planerad och välfungerande migrationspolitik utgör en huvuddel i konstruktionen av fredliga och inkluderande samhällen och städer. Men hur ska migrationspolitik utformas för att bäst främja en sådan utveckling?
Det här projektet fokuserar på hinder och länkar mellan olika typer av migrationspolitik och flyktingars inkludering. Projektet fokuserar på Sverige, ett land som ofta förknippas med en öppen och inkluderande migrationspolitik. I efterdyningarna av den så kallade ”Europeiska migrationskrisen” 2015 och 2016 ändrades dock denna inställning plötsligt. Över en dag förändrades migrationspolitiken från att vara inkluderande till ett mer restriktivt förhållningssätt vilket är i linje med länder i övriga Europa.
Projektet utnyttjar den plötsliga förändringen i en innovativ design för att identifiera två grupper av flyktingar som beviljades uppehållstillstånd i samma tidsperiod men som berörts och inte berörts av förändringen. Med fokus på dessa grupper introducerar och utvecklar projektet ett nytt och unikt datamaterial i studiet av förändringen i migrationspolitik på flyktingars inkludering och välmående.
Hantering av felbarhet och osäkerhet i migrationskontroll
Anna Bredström, Biträdande professor
Projektets syfte är att undersöka användningen av biometriska teknologier i migrationsprocesser, med särskilt fokus på dess etiska och sociala konsekvenser. Projektet använder observationer och intervjuer för att undersöka hur migrationsmyndigheter, polis och gränsbevakning samt industrin använder de EU-baserade IT-system Eurodac, som styrs av Migrationsverket i Sverige och framförallt avgör ansvar mellan medlemsstater samt irreguljär migrationsstatus; SIS-II, som används av polisväsendet och i migrationssammanhang hanterar irregularitet och avvisningsbeslut, samt; VIS, som innehåller information om visum och sponsorer. Teoretiskt grundar sig studien på att tolka biometri som en biopolitisk ”sanningsteknologi”, vilken i det specifika historiska och geografiska sammanhanget av europeisk gränspolitik får betydande konsekvenser för människor på både grupp- och individnivå.Till migrationsforskningen bidrar projektet med en grundad analys av hur dessa system kan ses som en form av “biologiskt medborgarskap”.
Uppehållstillstånd utan hållbar bostad
Branka Likic-Brboric, Professor
Bostaden har en central roll i integrationsprocessen för migranter med flyktingbakgrund. Ett hem ger stabilitet och en plats för resurser i staden, som kan fungera som en plattform för deltagande i samhället. Även om tillhandahållandet av en hållbar bostadssituation är avgörande för en omvandling till inkluderande och motståndskraftiga samhällen, i städer fyllda av hopp och möjligheter, har sådana bostadsförhållanden i allmänhet blivit mindre tillgängliga i Sverige. Detta gäller särskilt nyanlända flyktingar som ofta hänvisas till mindre attraktiva bostadsområden och bostäder. Nu har denna situation komplicerats ytterligare av den restriktiva vändningen i svensk migrationspolitik från 2016. Sammanfattningsvis innebär politiken införande av tillfälliga uppehållstillstånd, ny fördelning av nyanlända mellan kommuner, begränsningar i familjeåterförening och restriktioner i val av bostadsområde.
Vårt tvärvetenskapliga projekt syftar till att förstå effekterna av den restriktiva migrationspolitiken på flyktingars nutida bostadssituation. Vi gör det genom att fokusera på hur policyförändringen påverkar aktörer som använder, planerar, utvecklar och organiserar boende för flyktingar.
Skånegåtan och geografier av solidaritet
Högerradikala partier och etno-nationalism har blivit en viktig politisk kraft i parlamenten i många europeiska länder, som direkt och indirekt påverkar regeringsbildning och alltmer skapar ramarna för politik och lagstiftning. Forskning kring dessa parter har ökat kraftigt under de senaste åren, och forskningen reser tre frågor som är relevanta för det här föreslagna projektet:
1. Varför har högerradikala partier varit så framgångsrika, och varför har framgången kommit så snabbt?
2. Varför domineras de generellt av män?
3. Varför finner vi betydande regionala variationer i deras stöd?
Projektet bidrar till att besvara alla tre frågorna, men i centrum står den sista. I ett svenskt sammanhang har forskning om det högerradikala partiet, Sverigedemokraterna (SD), gett ett antal
förklaringar för det partiets valframgång, men till viss del är både dominansen av män och de starka regionala variationerna fortfarande en gåta. I motsats till SD:s starka stöd i Skåne/Blekinge skiljer sig Stockholmsregionen och Nordsverige ut som regioner med betydligt svagare stöd för SD.
Avslutade projekt
Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experien
Carl-Ulrik Schierup, Professor
Politics of Precarity: Migrant Conditions, Struggles and Experiences
Invandrares rättsliga status och integration i Sverige
Forskning om sambandet mellan invandrarnas olika inträdesekategorier och rättsliga status efter att de erhållit uppehållstillstånd, och deras socioekonomiska integration är både i Sverige och internationellt, splittrad och underutvecklad.
Syftet med denna studie är att fylla detta tomrum. Vi har för avsikt att undersöka hur olika rättsliga status påverkar invandrares kortsiktiga och långsiktiga integration i svenska sammanhang. Fokus kommer att ligga på arbetsmarknaden, utbildning och boende, samt på stabiliteten i familjen (äktenskap/skilsmässa frekvenser, samt interetniska äktenskap). Vi ska jämföra olika rättsliga kategorier så som de definieras av Migrationsverket (flyktingar, kvotflyktingar, tillstånd baserade på humanitära skäl, familjeåterförening, tillfälligt skydd,
arbetstillstånd osv). Olika invandrargrupper samt grupper med olika rättsliga status inom samma invandrargrupper kommer också att jämföras. Vi kommer även att studera skillnader i rättsliga status som blev resultatet av övergången till det nya asylsystemet, som har tillämpats i Sverige sedan år 2016.
Monsterhändelser
Detta projekt handlar om litteratur, konst och film som bearbetat de politiska massprotesterna i Europa och arabvärlden från 2011 och framåt. Hypotesen är att litterära och konstnärliga gestaltningssätt ‘vet’ något om kollektivt politiskt agerande och demokratins villkor som andra kunskapsformer – t. ex. historia, samhällsvetenskap och journalistik – inte känner till.
Materialet är poesi, prosa, film, konst, teater och andra estetiska uttryck från Tahrir-resningen i Kairo 2011, folkförsamlingarna i Aten 2011 och Majdanrevolten i Kiev 2013-2014. Tolkningsfrågan gäller sambandet mellan de estetiska verkens flerstämmighet och dialogicitet och den kollektiva protestens inslag av dialog, mångstämmighet, ögonblicklig frigörelse och solidaritet. Projektet ställer representationens epistemologi mot deltagandets. Det sammanför estetisk tolkning med kulturteori och politisk teori för att undersöka vad konsten kan lära oss om det demokratiska livet och den politiska handlingen.
Strukturer kring likgiltighet i extraktiv-imperiella formationer
Strukturer kring likgiltighet i extraktiv-imperiella formationer:
En atlantisk studie om ovetandet av kanadensisk imperialism i James Bay, Haiti och Sydafrika
Avvisande kulturer
Under de senaste åren har högerpopulistiska partier fått mer inflytande i många europeiska länder och många av partierna har även fått vågmästarpositioner eller sitter i regeringsställning. I detta forskningsprojekt undersöks de sociala och kulturella dynamiken som möjliggör att dessa partier blir allt mer populära i olika europeiska länder. Forskningen är inriktad mot djupgående processer av social polarisering, radikalisering och omvandling av vardagslivet som förmedlar nationalism och högerpopulism i Europa. Projektet utförs samtidigt i fem olika länder i Europa: Sverige, Tyskland, Österrike, Kroatien och Serbien. Denna etikprövningsansökan gäller enbart den svenska delstudien som utförs separat men i samarbete med andra nationella delstudier inom projektet.
Vi använder begreppet ’Cultures of Rejection’ (CuRe) för att beskriva diskurser, praxis, normer och värderingar som förkastar till exempel invandring, feminism, europeisk integration, media och eliter.
Projektets hemsida: http://www.culturesofrejection.net/
Från statslöshet till migration till medborgarskap
Forskningsprojektet undersöker steget från statslöshet till naturalisering, statstillhörighet och medborgarskap för syriska kurder som historiskt sett blivit förnekade sin identitet. Projektet utforskar i vilken grad de syriska kurdernas statslöshet utlöste deras migration och hur det påverkade deras juridiska status, vidarebosättning och integration i deras asylländer, främst Sverige och Tyskland. Syftet air att första? hur identitet uppfattas, förhandlas och kommer till uttryck under övergången från statslös till nationell eller medborgare i en situation präglad av flykt och migration. Syftet med denna undersökning air inte bara att klarlägga det invecklade förhållandet mellan statslöshet, migration och identitet hos syriska kurder, utan också att belysa detta förhållande i ett bredare historiskt, politiskt och socialt sammanhang.
The Nation's Brightest and Noblest
Denna studie tar upp frågor om sociokulturell reproducering och omvandling avkulturell auktoritet i en postsovjetisk kontext. Studien undersöker de sätt på vilken intelligentia kan representeras och de maktanspråk som den genom berättelserartikulerar i den västukrainska staden L?viv efter självständigheten 1991.Författaren hävdar att de anspråk på kulturell auktoritet som intelligentianuttrycker har principiell betydelse i de diskussioner som förs kring ukrainsknationell identitet och nationens kulturella utveckling. Trots betydande diskursivaomvandlingar som intelligentian genomgått har den behållit sin position somnationens centralfigur. Intelligentian representeras som nationens mest typiskaoch framstående representant med rätt att tala i hela nationens namn, vilket gör attden också kan överföra sina egna värderingar och åsikter till sina landsmän.
Det regionala medborgarskapet
Josefina Syssner, Research fellow
Under de senaste decennierna har litteraturen om regionalism och regionalisering vuxit betydligt, liksom litteraturen om medborgarskap. Men även om globalisering, internationell migration, välfärdsstatens omvandling och processer av regionalism och regionalisering torde ha stora konsekvenser för politiskt, ekonomiskt och socialt medborgarskap på regional nivå, har få uttryckliga försök gjorts för att koppla litteraturen om regionalism och regionalisering, till litteraturen om medborgarskap. Det främsta syftet med detta projekt är därför att – empiriskt och teoretiskt – utveckla begreppet “regional medborgarskap “.
Platsmarknadsföring: makt, identitet och tillhörighet.
Josefina Syssner, Research fellow
Projektet syftar till att undersöka vilken roll platsmarknadsföring och kommunalt och regionalt varumärkesbyggande har i lokala och regionala styrningsprocesser. Fem övergripande frågor kommer att ställas; (a) Vad är anledningen till att platsmarknadsföring är en så ofta använd strategi på lokal och regional nivå? (b) Vem eller vilka är det som har inflytande över dessa processer av branding? (c) Vilka är de berättelser som berättas om de platser som varumärkesgörs och kommuniceras? (d) Hur förhåller sig place branding, som utvecklingskoncept och styrningsmodell, till olika aspekter av medborgarskap? (e) Vilka är de värden och visioner som uttrycks i dessa marknadsföringsprocesser?
Framtidens Medborgare i Pedagogiska Texter och Utbildningspolicy
Sabine Gruber, Associate Professor
Projektets fokus är skolans medborgerliga fostran i Norge, Sverige, Syrien och Turkiet. Den centrala frågan kretsar kring hur medborgaren och dennes identitet skapas i förhållande till nation, språk, religion, etnicitet och kön i skolans styrdokument och läromedel. De valda länderna möjliggör intressanta historiska och geopolitiska jämförelser och kontrasterande.
Projektet baseras på nationella och lokala styrdokument, intervjuer med skolpolitiker, policyansvariga, läromedelsförfattare och lärare samt analyser av ett urval av läromedel i ämnen som historia, geografi, samhällskunskap och religion i den grundläggande skolans senare år. Forskarna har huvudansvar för olika länder men projektet genomförs som en sammanhållen studie där material från Norge, Sverige, Syrien och Turkiet analyseras gemensamt av gruppen.
Projektet tar avstamp i samhällsvetenskaplig forskning om transnationalism och insikten att migranter både skapar och upprätthåller sociala relationer över nationsgränserna. Utbildningens omfattning, organisation och innehåll realiseras på en nationell arena men formuleras i allt högre utsträckning på en internationell eller transnationell arena. Projektets övergripande teoriram rör sätten på vilka våra föreställningar om världen skapas och återskapas i tal och text.
Diaspora, transnationalism och gränsöverskridande medborgarskap
Khalid Khayati, Postdoctor fellow
I en värld präglad av globalisering blir det emellertid alltmer uppenbart att migrationer är ett normalt och framträdande fenomen i det internationella systemet av stater. I takt med att världen alltmer utvecklas till en integrerad arena för sociala, ekonomiska, politiska och kulturella förbindelser ökar förekomsten av diasporiska gemenskaper som på basis av etnicitet, religion och kultur sträcker sig över och under nationalstatens gränser. Under senare år har forskningen visat ett växande intresse för dessa fenomen. En rad begrepp har lanserats för att fånga diasporagrupernas förankring i flera olika politiska och sociala kontexter. Det talas om diasporiskt medborgarskap, flerfaldigt medborgarskap, och flexibelt medborgarskap som utmaningar till det traditionella nationella medborgarskapet.
Syftet med detta projekt är att öka förståelsen för diasporiska gemenskaper och de nya former av gränsöverskridande medborgarskap som växer fram i globaliseringens och migrationernas kölvatten. Med utgångspunkt i den kurdiska diasporan i Sverige och Frankrike ska denna studie visa hur diasporiska gemenskaper utformas, transnationella relationer upprätthålls och gränsöverskridande medborgarskap utövas.
Det europeiska medborgarskapets politik
Projektet undersöker EU-medborgarskapets utformning och politiska innehåll såsom det har utvecklat sig sedan starten för det europeiska integrationsprojektet på 1950-talet fram till i dag. Det huvudsakliga fokuset ligger dock på den mer samtida utvecklingen, vilken tar sin början i mitten av 1980-talet, alltså starten för EU:s inre marknadsprojekt. Det övergripande syftet är att kritiskt begreppsliggöra och empiriskt analysera EU-medborgarskapets historiska framväxt och hur detta ägt rum parallellt med att klyftan mellan EU institutionernas växande makt och EU:s försvagade folkliga legitimitet blivit större. EU medborgarskapets utveckling, dess karaktär, innehåll och artikulering studeras alltså i nära relation till de större omvandlingsprocesserna som EU-projektet som sådant genomgått de senaste decennierna. Sammantaget resulterar detta i en integrerad analys av EU-medborgarskapet, och här beaktas i stora drag tre intimt sammanflätade områden: migration, sociala rättigheter och politisk ekonomi.