Projekt med nyckelord Social capital/networks
Avslutade projekt
Socialt kapital och utbildningsprestation av ungdomar
Projektet tar sin utgångspunkt i stratifieringsteori – att makt- och resursskillnader fortfarande i moderna och komplexa samhällen reproduceras genom sammansatta processer styrda av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital men medierat genom bland annat skolan – med ett fokus på övergången från grundskolan till gymnasieskolan och här är betygen i årskurs nio av stor betydelse för tillträde till olika gymnasieprogram. Projektet undersöker hur socialt kapital är relaterat till kön, klass och etnicitet och påverkar ungdomars studieresultat. Centrala forskningsfrågor är: A) Vilka egenskaper hos ungdomar (kön, socioekonomiska och invandrarbakgrund) påverkar deras tillgång till socialt kapital? B) Kan tillgång till socialt kapital kompensera för tillgång till mindre ekonomiskt och kulturellt kapital och bidra till bättre utbildningsresultat för ungdomar från familjer i lägre sociala skikt och/eller invandrarbakgrund? C) Genom vilka mekanismer och på vilket sätt fungerar det sociala kapitalet under utbildningsprocessen för att gynna eller missgynna individer med olika förfoganden över socialt kapital?
Kompetens och kontakter
Martin Klinthäll, Associate professor
Studier av grannskapseffekter, skoleffekter, etniska nätverk, eller andra sociala kontakter har visat att olika sociala kontexter ger olika konsekvenser för etablering och karriär i arbetslivet och kan bidra till att förklara varför nya invandrargrupper ofta möter svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det unika med detta projekt är att det relaterar betydelsen av olika typer av sociala relationer till varandra. Flera typer av sociala kontakter studeras och sätts i relation till varandra; grannskap, skolor, arbetsplatser samt nationella och transnationella etniska nätverk, samt deras betydelse i förhållande till individuell kompetens och till situationen på den lokala arbetsmarknaden. Såväl individuella egenskaper som kontextuella möjligheter och begränsningar beaktas.
Övergång från skolan till det första arbetet och socialt kapital
Unga människor med samma utbildning får inte samma position och lön på arbetsmarknaden. En anledning är att utbildningskvalifikationer inte kan separeras från den människa som har dem. Den ekonomiska och sociala avkastningen som en individ får från sin utbildning beror, till stor del, på hennes sociala kapital. Mängden socialt kapital som individen har tillgång till, beror bl.a. på hennes socioekonomiska bakgrund, kön och etnicitet.
Syftet är att undersöka: 1)Vilken betydelse socialt kapital har för ungdomar som skaffar sitt första jobb, och 2), om det finns skillnader mellan barn till infödda och invandrare i fråga om tillgång till och avkastning på socialt kapital när de söker sitt första jobb?
Projektet ämnar granska arbetsmarknadsutfallet för ungdomar med samma utbildning, tre år efter avslutade studier från universitet och gymnasieskolor.
Metoddesignen är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod (enkät- och intervjustudier). Det innovativa med projektets teoretiska modell är att, förutom att betrakta utbildning som en bro mellan individens socioekonomiska bakgrund och hennes arbetsmarknadsstatus, även inkorporera individens sociala kapital i stratifieringsprocessen.
Sociala nätverk och institutionell diskriminering
Projektet syftar till att utforska vilken betydelse olika rekryteringspraktiker och olika tillgång till sociala nätverk har för anställning av personer med utländsk respektive svensk bakgrund.
Studien är förankrad i två perspektiv på hur ojämlikhet skapas och reproduceras: teorier kring socialt kapital och institutionell selektering/sortering. Studien utvecklar en teoretisk koppling mellan etnisk kategorisering och sociala nätverk/socialt kapital, samt etnisk kategorisering och institutionella selekteringsmekanismer.
Studien granskar rekryteringspraxis i organisationer med empirisk fokus på dels rekryteringspersonal, och dels på personer som sökt och fått arbete.
Metodmässigt kommer studien att kombinera kvantitativ och kvalitativ analys där enkäter och intervjuer utvecklas för att komplettera varandra och därigenom utöka förståelsen.
Analysen koncentreras på två interrelaterade frågeställningar: För det första undersöks skillnader mellan personer med utländsk och svensk bakgrund när det gäller förfogandet över sk socialt kapital samt betydelsen av detta sociala kapital avseende individers möjlighet för anställning. För det andra granskas institutionella selekteringsmekanismer.
Sociala nätverk i informella rekryteringspraktiker
I Sverige tillsätts 60-85% av alla jobb via informell rekrytering. Forskningen har i mindre grad problematiserat skillnader i utfallen av olika sociala nätverk med avseende på etnicitet, kön och klass. Fokus har legat på sökandes användning av sociala nätverk medan frågor om hur information och rekommendationer förmedlas inom sociala nätverk sällan studerats. Projektet fokuserar på relationen mellan sökande och den informerande individens upplevda handlingsutrymmen och strategier vid nätverksrekrytering. Vilka överväganden görs när man söker arbete respektive rekommenderar via sociala nätverk? Vilka karriärer utvecklas genom rekrytering via sociala närverk och hur påverkas dessa av individers sociala bakgrund (etnicitet, kön och klass)?
Studien är teoretiskt förankrad i forskning om nätverks och socialt kapitals betydelse vid rekrytering och omfattar ett interaktionistiskt perspektiv. Tre delstudier som analyserar kopplingen mellan kvalifikation och arbete: I urvalet ingår låg- och högutbildade personer i jobb med såväl låga som höga kvalifikationskrav. Vidare ingår svensk- och utlandsfödda kvinnor och män. Semistrukturerade intervjuer och sk nätverkskarta utgör huvudmetoderna.