Projekt med nyckelord Employment/Recruitment
Avslutade projekt
Rekrytering av IT-specialister från India I IKT- sektorn
Kirsten Hviid, Postdoctoral Fellow
Detta projekts specifika forskningsfokus behandlar hanteringen av migration och sysselsättning för IT-specialister från Indien innanför IKT-industrin. Projektet är särskilt inriktat på att jämföra hur detta tar sig uttryck i svensk och dansk kontext. Genom att jämföra det svenska, liberala migrationssystemet med dess ‘enkla’ regler för rekrytering som används av de svenska arbetsgivarna med det ‘tuffa’ danska migrationssystemet med dess relativt komplicerade regler för rekrytering som gäller för danska arbetsgivare, kan skillnader och likheter mellan systemen i de två länderna visas. Detta kommer att bidra till en bättre förståelse för hur processerna gällande hantering av migration och rekryteringspraxis samverkar på arbetsmarknaden. De svenska och danska migrationssystemen har producerat olika resultat i förhållande till båda antalet rekryterade IT-specialister och de olika strategier för rekrytering som används av IKT-företag. Detta projekt analyserar dessa skillnader numeriskt samt undersöker de olika rekryteringsstrategierna och dess konsekvenser för arbetslivserfarenheter hos de rekryterade IT-specialisterna. Metodologiskt kommer projektet att använda en design baserad på en kombination av kvantitativa och kvalitativa data.
Säsongsarbetare i Sverige
Nedzad Mesic, Universitetslektor
Seasonal Migrant Workers in Sweden: Contingents of the new austeriat
Kompetens och kontakter
Martin Klinthäll, Associate professor
Studier av grannskapseffekter, skoleffekter, etniska nätverk, eller andra sociala kontakter har visat att olika sociala kontexter ger olika konsekvenser för etablering och karriär i arbetslivet och kan bidra till att förklara varför nya invandrargrupper ofta möter svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det unika med detta projekt är att det relaterar betydelsen av olika typer av sociala relationer till varandra. Flera typer av sociala kontakter studeras och sätts i relation till varandra; grannskap, skolor, arbetsplatser samt nationella och transnationella etniska nätverk, samt deras betydelse i förhållande till individuell kompetens och till situationen på den lokala arbetsmarknaden. Såväl individuella egenskaper som kontextuella möjligheter och begränsningar beaktas.
Flyktingmottagandet, arbetslinjen och välfärdsstaten
Detta avhandlingsprojekt handlar om styrningen av lokala integrationsprogram inom ramen för det svenska flyktingmottagandet. Insatserna riktade till “nyanlända invandrare” har under årtionden kritiserats för att vara passiviserande och fördröja inträdet på arbetsmarknaden. I linje med den sysselsättningspolitiska trenden inom EU har den svenska integrationspolitiken allt mer kommit att handla om att etablera arbetslinjen som överordnad norm för insatserna. Styrningen på detta område har framförallt baserats på “mjuka” styrmedel i form av riktlinjer, förhandling, kunskapsspriding och samverkan. Med utgångspunkt i institutionell teori undersöker avhandlingen betydelsen av denna normbildningsprocess genom att fokusera på hur lokala aktörer förhåller sig till den externa styrningen och vilket genomslag den har fått i utformningen av de lokala programmen.
Etnifierad o/anställningsbarhet
Detta avhandlingsprojekt belyser och undersöker Europeiska Socialfondens (ESF) uppdrag att öka arbetskraftsutbudet med ett särskilt fokus riktat mot målgrupper med utländsk bakgrund. Syftet är att undersöka hur detta formuleras, praktiseras och görs begripligt i olika empiriska material relaterade till arbetsmarknadsprojekt med finansiering från ESF.
Mer specifikt ämnar jag undersöka hur etniciteter (och andra sociala kategorier) konstrueras och problematiseras i relation till individers anställningsbarhet. Detta innefattar analys av hur olika tillvägagångssätt, eller tekniker, beskrivs som lämpliga (eller olämpliga) för att arbeta med målgrupper med utländsk bakgrund. Hur etnicitet problematiseras i relation till till vad som beskrivs som norm är frågor av intresse.
Utifrån Foucault utvecklade tankar kring makt-kunskapsrelationer och governmentality är centrala för den teoretiska inramningen av forskningen.
Work, Market and Integration
Maritta Soininen, Professor, Guest researcher
The multidisciplinary project Work, Market and Integration addresses the local public-private collaboration in developing novel methods for labour market integration. The main research question is how potential tensions between market-informed solutions and solutions based on strengthening target group involvement inform partnerships: project logic (means and goals), norm building and identities of partners and target groups, and dissemination, learning and communication of new methods.
Utvärdering av Tänk Om
Susanne Urban, Associate Professor (biträdande professor)
Tänk Om består av lokala arbetsmarknadsprojekt som drivs i Norrköping och Linköping. Susanne Urban har i samarbete med Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, fått i uppdrag att utvärdera projektet TänkOm. Det övergripande syftet med projektet är att bidra till lokal utveckling och att utveckla metoder för att hjälpa långtidsarbetslösa att komma in i arbetsmarknaden. Det är ett treårigt stadsutvecklingsprojekt i Linköpings och Norrköpings kommuner som tillsammans har beviljats drygt 18 miljoner kronor ur Europeiska socialfonden för verksamhet under åren 2008-2011.
Sociala nätverk och institutionell diskriminering
Projektet syftar till att utforska vilken betydelse olika rekryteringspraktiker och olika tillgång till sociala nätverk har för anställning av personer med utländsk respektive svensk bakgrund.
Studien är förankrad i två perspektiv på hur ojämlikhet skapas och reproduceras: teorier kring socialt kapital och institutionell selektering/sortering. Studien utvecklar en teoretisk koppling mellan etnisk kategorisering och sociala nätverk/socialt kapital, samt etnisk kategorisering och institutionella selekteringsmekanismer.
Studien granskar rekryteringspraxis i organisationer med empirisk fokus på dels rekryteringspersonal, och dels på personer som sökt och fått arbete.
Metodmässigt kommer studien att kombinera kvantitativ och kvalitativ analys där enkäter och intervjuer utvecklas för att komplettera varandra och därigenom utöka förståelsen.
Analysen koncentreras på två interrelaterade frågeställningar: För det första undersöks skillnader mellan personer med utländsk och svensk bakgrund när det gäller förfogandet över sk socialt kapital samt betydelsen av detta sociala kapital avseende individers möjlighet för anställning. För det andra granskas institutionella selekteringsmekanismer.
Jämlika arbetsplatser i en ojämlik värld
Studier av svenskt arbetsliv visar på ojämlikhet: ofta tjänar kvinnor och invandrade personer mindre än män och infödda i samma jobb. Kvinnor och invandrade möter fler hinder i karriären. Projektet syftar till att jämföra vad som påverkar situationen för olika grupper på två arbetsplatser, den ena jämlik och den andra ojämlik. Metoder som används är enkäter, intervjuer, deltagande observation på arbetsplatserna, samt diskursanalys: 1) Hur värderas formella meriter för lönesättning och befordran på den jämlika respektive den ojämlika arbetsplatsen? 2) Vilka kunskaper värderas som arbetsplatsspecifik kompetens på respektive arbetsplats? 3) Vad är effekten av innehav av socialt kapital, dvs kontaktnät, för löne- och karriärutveckling på respektive arbetsplats? 4) Finns skillnader i möjligheter för personer i de olika grupperna? 5) Kan värdering av kunskaper förklaras utifrån lokala diskurser och andra sociala praktiker kopplade till konstruktion av manligt och kvinnligt, svenskt eller inte svenskt? Bidraget består i utvecklad kunskap om villkoren för kapitalbildning, samt en bredare förståelse av hur arbetsplatsers sociala praktiker kan generera jämlikhet.
Sociala nätverk i informella rekryteringspraktiker
I Sverige tillsätts 60-85% av alla jobb via informell rekrytering. Forskningen har i mindre grad problematiserat skillnader i utfallen av olika sociala nätverk med avseende på etnicitet, kön och klass. Fokus har legat på sökandes användning av sociala nätverk medan frågor om hur information och rekommendationer förmedlas inom sociala nätverk sällan studerats. Projektet fokuserar på relationen mellan sökande och den informerande individens upplevda handlingsutrymmen och strategier vid nätverksrekrytering. Vilka överväganden görs när man söker arbete respektive rekommenderar via sociala nätverk? Vilka karriärer utvecklas genom rekrytering via sociala närverk och hur påverkas dessa av individers sociala bakgrund (etnicitet, kön och klass)?
Studien är teoretiskt förankrad i forskning om nätverks och socialt kapitals betydelse vid rekrytering och omfattar ett interaktionistiskt perspektiv. Tre delstudier som analyserar kopplingen mellan kvalifikation och arbete: I urvalet ingår låg- och högutbildade personer i jobb med såväl låga som höga kvalifikationskrav. Vidare ingår svensk- och utlandsfödda kvinnor och män. Semistrukturerade intervjuer och sk nätverkskarta utgör huvudmetoderna.