Projekt med nyckelord Segmentation
Aktuella projekt
Rörlighet och tillhörighet
Olav Nygård, Universitetslektor
En allt större andel utrikesfödda bor idag på mindre orter eller på landsbygden. En bidragande orsak har varit politiska initiativ för att minska segregation genom geografisk spridning av flyktingar, till exempel i samband med det stora flyktingmottagandet 2015. Samtidigt pågår en generell utflyttningstrend från mindre orter och landsbygd. Framförallt gäller detta unga, som söker sig till större städer för vidare utbildning och karriärmöjligheter. För såväl utrikesfödda som inrikesfödda ungdomar på den svenska landsbygden är vuxenblivandet därför en period där rörlighet, orörlighet, och tillhörighet måste förhandlas, om än från olika utgångspunkter. I det här projektet undersöker vi hur rumslig och social rörlighet – eller orörlighet – vävs samman hos unga vuxna i svenska landsbygdskommuner präglade av internationell invandring och nationell utflyttning. Projektet kombinerar kvantitativa enkäter och registerdata, med fördjupande kvalitativa intervjuer och etnografiskt observationer i svenska landsbygdskommuner. Genom att fokusera på ett sammanhang där rörlighet och tillhörighet alltid är ifrågasatt och måste förhandlas, och genom ett innovativt teoretiskt ramverk där mobilitet kombineras med karriärskapande, kommer projektet undersöka alternativ till den orörlighetsnorm som tenderar att dominera integrationsforskning. På så sätt kommer projektet bidra till en fördjupad förståelse av migration och integrationsprocesser.
Avslutade projekt
Rörligheten slutar inte vid gränsen
In Germany and Sweden, portrayed as symbols of hospitality in 2015, politicians and policymakers have since then advocated efficiency and order in refugee reception. New infrastructures and spatial strategies are designed in order to better manage the mobility of newly arrived refugees, for instance through the implementation of arrival centres, refined screenings and mobility predictions in Germany, which is mirrored in recent policy suggestions for Sweden. This project asks whether this development can be understood as a logistification of migration: making the mobility of refugees compliant to needs and resources of national and local communities and labour markets through the art and science of logistics. Through interviews with German experts, policymakers and stakeholders, and ethnographic attention to everyday practices of policy design and coordination, I examine how arrival centres have been implemented as logistical hubs. Inspired by emerging literature on critical logistics the project will contribute with important perspectives on inconsistencies, vulnerabilities and unintended consequences of the logistic imagination of circulation and mobility as governable. Research
Informalisering, arbetskraftsinvandrare och irreguljära migranter
Studier av invandrad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden har i allmänhet fokuserat på dem som fått permanent uppehållstillstånd som flyktingar eller genom familjeåterförening. Detta speglar en situation där arbetskraftsinvandring har varit ganska restriktiv i Sverige.
I samband med arbetskraftsinvandringsreformen år 2008, är detta på väg att förändras. Idag är arbetskraftsinvandring reglerad med syfte att försäkra arbetsgivare tillgång till arbetskraft.
Parallellt med den här utvecklingen har forskning även synliggjort en ökande roll och förekomst av irreguljära migranter i Sverige. De flesta av dem har stannat kvar efter avslag på asylansökan, och tvingas söka arbete i utkanten av den svenska arbetsmarknaden.
Forskningsprojektet syftar till att studera olika aspekter av denna utveckling med inriktning på dessa två grupper av migrantarbetare. Syftet är att studera deras situation på arbetsmarknaden och deras förståelse av kollektiv handling, såsom (migrerande) arbetstagare. Dessutom syftar projektet till att studera arbetsgivarna, särskilt skälet till att använda dessa två kategorier av migrantarbetare.
Civila samhället organisationer och utbildningsresultat
Utbildning är centralt för ungdomars framtida välgång. Vårt forskningsprojekt har syftet att beskriva, analysera och jämföra betydelsen av det civila samhällets föreningsliv för skolprestationer hos ungdomar i storstad- respektive småortsområden i Sverige:
1) Finns det skillnader i föreningar som har ungdomarna i fokus mellan storstad- respektive småortsområden?
2) bidrar deltagande i föreningslivet till en positiv skolutveckling bland ungdomar i dessa områden?
3) På vilket sätt inverkar tillhörigheten till sociala identiteter som klass, kön och etnicitet eventuellt denna positiva effekt?
4) På vilket sätt kommer denna positiva effekt till stånd?
5) Utöver skolprestationerna, kan ett sådant medlemskap inskränka andra aspekter av det sociala livet för dessa ungdomar?
Teoretiskt är studien baserad på begreppet socialt kapital, i synnerhet såsom det avgränsats av Pierre Bourdieu och Bourdieu-inspirerade teoretiker och kompletteras med teorier om civilt samhälle, resursmobilisering och sociala organisationer. Den metodologiska designen av projektet består av såväl kvalitativa som kvantitativa metoder.
Hanterandet av transnationellt arbete i Sverige
Detta projekt syftar till att undersöka skiftande migrationsregimer och hur sysselsättningen och arbetskraften skiljer kategorier av migranter i Sverige. Relationerna mellan arbetsgivare och invandrare blir allt mer avgörande för möjligheter och begränsningar i migranters livssituationer i system baserad på “managed migration” (hanteriande av migration). Arbetsgivarna blir också engagerad i globala ekonomiska förbindelser och samtidigt förhandlar och skapar relationerna mellan nationen och migrantarbetare.
Social inklusion, kvalificerade arbeten och IT Arbetsmarknad
Jonathan Feldman, Guest Lecturer
Projektet undersöker under vilka förutsättningar personer med olika slags invandrarbakgrund får kvalificerade jobb. Jag undersöker ett företag inom IT-sektorn i Kista Science City och visar hur olika slags personer får olika slags jobb. Tilldelningen av jobb är knutet till den anställdes bakgrund och de möjlighetsstrukturer och olika strukturella förhållanden som relaterar till kön, klass och etnicitet. Jag visar hur personer med invandrarbakgrund kan få bra jobb samt jämför kvinnor och män och personer utan invandrarbakgrund med personer med olika slags invandrarbakgrund.
Sociala nätverk i informella rekryteringspraktiker
I Sverige tillsätts 60-85% av alla jobb via informell rekrytering. Forskningen har i mindre grad problematiserat skillnader i utfallen av olika sociala nätverk med avseende på etnicitet, kön och klass. Fokus har legat på sökandes användning av sociala nätverk medan frågor om hur information och rekommendationer förmedlas inom sociala nätverk sällan studerats. Projektet fokuserar på relationen mellan sökande och den informerande individens upplevda handlingsutrymmen och strategier vid nätverksrekrytering. Vilka överväganden görs när man söker arbete respektive rekommenderar via sociala nätverk? Vilka karriärer utvecklas genom rekrytering via sociala närverk och hur påverkas dessa av individers sociala bakgrund (etnicitet, kön och klass)?
Studien är teoretiskt förankrad i forskning om nätverks och socialt kapitals betydelse vid rekrytering och omfattar ett interaktionistiskt perspektiv. Tre delstudier som analyserar kopplingen mellan kvalifikation och arbete: I urvalet ingår låg- och högutbildade personer i jobb med såväl låga som höga kvalifikationskrav. Vidare ingår svensk- och utlandsfödda kvinnor och män. Semistrukturerade intervjuer och sk nätverkskarta utgör huvudmetoderna.
Informell ekonomi
Syftet med projektet är att kritiskt granska begreppet informella ekonomi och dess förhållande till strukturella förändringar på arbetsmarknaden, och migration, att markera gränsen mellan formella och informella ekonomin, och för att utveckla en teoretisk ram, lämplig för empirisk forskning om informell ekonomi i dess förhållande till ny handelsvara för arbetskraft och migration.