Projekt med nyckelord Education
Aktuella projekt
Efter optimism
Olav Nygård, Universitetslektor
Trots att ungdomar med migrationsbakgrund i genomsnitt har lägre betyg i grundskolan tenderar de att ha högre aspirationer och välja studieförberedande gymnasielinjer i högre utsträckning än ungdomar med svensk bakgrund, i synnerhet om man jämför ungdomar från missgynnade socioekonomiska bakgrunder. Denna ‘optimism’ i utbildningsval har genererat mycket forskning som huvudsakligen riktats mot att förklara vad den beror på och förstå hur den påverkar benägenheten att fullfölja gymnasiestudier. Syftet med detta projekt är anta ett bredare livsloppsperspektiv och vidga befintlig kunskap kring denna ‘aspirationsklyfta’. Vi gör detta på tre olika fronter: 1) Vi går bortom frågan om gymnasieutfall genom att undersöka de långsiktiga utbildningsbanor och arbetsmarknadsövergångar som dessa optimistiska val utmynnar i; 2) vi går också bortom statistiska studier som har försökt identifiera förklaringar för dessa optimistiska val
genom att studera de underliggande driven, föreställningarna och framtidsutsikterna som ligger bakom dem och kedjorna av successiva val som de leder till; 3) vi vidgar befintlig forskning kring den sociala rörlighetens socialpsykologi genom att undersöka betydelsen som dessa höga aspirationer kan ha för hur olika utbildningsoch
arbetsmarknadsutfall upplevs. Metodologiskt bygger studien på en analys av longitudinell registerdata, som används för att generera enkätdata, som i sin tur används för att producera livshistorieintervjudata. Studien bygger på post-Bourdieusiansk socialteori, men kombinationen av låg socioekonomisk status och höga utbildningsaspirationer väcker också viktiga utmaningar inom denna teoretiska tradition, som vi därför vill bidra till att vidareutveckla. Studien har även en tydlig samhällsrelevans i och med att den kommer att öka vår förståelse av det som orsakar de polariserade utbildningsutfallen bland personer med migrationsbakgrund. Den kan därmed vara till nytta för att maximera optimismens fördelar och minimera dess risker.
Förbättring av skolors kunskapsresultat
Olav Nygård, Universitetslektor
Detta projekt handlar om att undersöka politiskt initierade åtgärder för ökad likvärdighet (åtgärder ovanifrån) och lokala initiativ för att stärka skolans kompensatoriska kapacitet (initiativ underifrån) på skolor i storstädernas utsatta områden och på landsbygden. I nuläget finns alltför lite systematisk kunskap om effekterna av de olika typerna av initiativ, samt hur de utformas och anpassas till de kontexter som storstäder och landsbygden utgör. Projektet syftar till att studera och jämföra förbättringsinsatser på skolor med låg måluppfyllelse i storstad och landsbygd, hur de initieras och genomförs, och i vilken utsträckning de bidrar till elevers kunskapsutveckling och skapar förutsättningar för mer jämlika livsmöjligheter. Projektet använder en mix-metod ansats med A) en enkätundersökning med skolpersonal vid ett urval av skolor från hela landet; och B) genom etnografiska metoder studera tre skolor i utsatta storstadsområden respektive tre på landsbygden som förbättrat sina resultat under senaste fem åren. Ett centralt bidrag är projektets möjlighet att
visa hur finansiella, organisatoriska, sociala och pedagogiska initiativ samverkar för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande i skolor med låga resultat.
Rörlighet och tillhörighet
Olav Nygård, Universitetslektor
En allt större andel utrikesfödda bor idag på mindre orter eller på landsbygden. En bidragande orsak har varit politiska initiativ för att minska segregation genom geografisk spridning av flyktingar, till exempel i samband med det stora flyktingmottagandet 2015. Samtidigt pågår en generell utflyttningstrend från mindre orter och landsbygd. Framförallt gäller detta unga, som söker sig till större städer för vidare utbildning och karriärmöjligheter. För såväl utrikesfödda som inrikesfödda ungdomar på den svenska landsbygden är vuxenblivandet därför en period där rörlighet, orörlighet, och tillhörighet måste förhandlas, om än från olika utgångspunkter. I det här projektet undersöker vi hur rumslig och social rörlighet – eller orörlighet – vävs samman hos unga vuxna i svenska landsbygdskommuner präglade av internationell invandring och nationell utflyttning. Projektet kombinerar kvantitativa enkäter och registerdata, med fördjupande kvalitativa intervjuer och etnografiskt observationer i svenska landsbygdskommuner. Genom att fokusera på ett sammanhang där rörlighet och tillhörighet alltid är ifrågasatt och måste förhandlas, och genom ett innovativt teoretiskt ramverk där mobilitet kombineras med karriärskapande, kommer projektet undersöka alternativ till den orörlighetsnorm som tenderar att dominera integrationsforskning. På så sätt kommer projektet bidra till en fördjupad förståelse av migration och integrationsprocesser.
Hushållsarbetare migrationsindustrin från Kenya till Gulf statern
Detta etnografiska forskningsprojekt kartlägger och analyserar kvinnliga hushållsarbetares arbetskraftsmigration från Kenya till Gulfstaterna.
I detaljerad etnografisk forskning kommer detta projekt att kartlägga och kritiskt analysera de olika intressenterna (kenyanska staten, NGOs, rekryteringsfirmor, utbildningscentra kvinnliga arbetare och kvinnliga arbetares familjer) som är involverade i kvinnliga hushållsarbetares arbetskraftsmigration och hur olika intressen hanteras och förhandlas fram. Det föreslagna projektet är situerat i migrations industrin mellan Kenya och Gulfstaterna men, kommersialisering av kvinnors hushålls- och omsorgsarbete är ett globalt fenomen som organiseras i liknande, dock inte identiska, migrationskedjor. Det är denna aspekt som gör att projektet är relevant även för det svenska samhället och forskning om arbetskraftsmigration, kön och etnicitet i Sverige.
Avslutade projekt
Social stratifiering och meritokrati
Olav Nygård, Universitetslektor
Stratifikationsteori ser vanligtvis utbildning som länken mellan en persons klassbakgrund och hennes egen klassposition. Detta system, där klass “ärvs” via utbildning och utbildning “ärvs” via klass kallas också för meritokrati. Meritokrati innebär att samhället domineras av de mest meriterade och presenteras inte sällan som något att stäva efter. Trots det visar samtidens högerpopulistiska och auktoritära rörelser att tillskrivna egenskaper och tillhörigheter fortfarande är av mycket stor vikt. I detta doktorandprojekt studerar jag skärningen mellan det tillskrivna och det uppnådda genom det fenomen som kallas “immigrant optimism” (invandrar-optimism).
Den så-kallade optimismen syftar på att invandrare och deras barn tenderar att vara mer akademiskt motiverade och framgångsrika än förväntat utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Enligt en meritokratisk princip borde detta resultera i ett försteg på arbetsmarknaden, om det inte vore för rasifiering och diskriminering. I invandrar-optimismen möts således motstridiga principer, vilket gör det till ett intressant studieobjekt för ett projekt som handlar om just meritokrati och social stratifiering.
Att främja mångkulturell gemenskap genom transversala dialoger
Anna Bredström, Biträdande professor
Projektet har som syfte att utveckla teorier och metoder för att främja mångkulturell gemenskap. Projektet tar avstamp i tidigare forskning som visar att värdegrundsfrågor är pedagogiskt utmanande för både lärare och elever, särskilt i undervisning som försöker belysa flera diskrimineringsgrunder samtidigt. Ett exempel är situationer där jämställdhet och HBTQ-personers rättigheter framställs som svenska värderingar.
Projektet är inspirerat av aktionsforskning vilket innebär att forskarna genomför klassrumsobservationer, intervjuar lärare och elever, ger återkoppling, samt, tillsammans med lärare vidareutvecklar befintliga metoder och arbetssätt. Med utgångspunkt i kritisk mångkulturalism och feministisk intersektionalitetsteori identifierar vi möjliga sätt att öka reflexivet och gemenskap i heterogena grupper.
Ungdomar och sexuellt risktagande
Anna Bredström, Biträdande professor
I detta projekt studeras de budskap om sexuellt risktagande som ges till ungdomar inom ramen för dels den formella skolundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet, dels genom officiella satsningar av myndigheter och väletablerade frivilligorganisationer.
Bakgrunden till projektet är bland annat att de senaste åren har det kommit flera rapporter om ett utbrett sexuellt risktagande bland ungdomar, till exempel har det skett en markant ökning av sexuellt överförbara infektioner, särskilt klamydiainfektion. Tidigare forskning indikerar också att det sexuella risktagandet varierar beroende på kön, klass, etnicitet och sexuell identitet.
I projektet undersöks även hur ungdomar tolkar samma material samt deras erfarenheter av sexuellt risktagande. Mer specifikt undersöks också hur sexuellt risktagande kopplas ihop med genus, etnicitet, klass och sexuell identitet. Utgångspunkten är att både kunskap och förståelse av sexuellt risktagande, och hur individen agerar, är intimt förbundet med sociala strukturer, normer och värderingar som formas och förändras i olika tid, rum och sociala/kulturella sammanhang.
Socialt kapital och utbildningsprestation av ungdomar
Projektet tar sin utgångspunkt i stratifieringsteori – att makt- och resursskillnader fortfarande i moderna och komplexa samhällen reproduceras genom sammansatta processer styrda av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital men medierat genom bland annat skolan – med ett fokus på övergången från grundskolan till gymnasieskolan och här är betygen i årskurs nio av stor betydelse för tillträde till olika gymnasieprogram. Projektet undersöker hur socialt kapital är relaterat till kön, klass och etnicitet och påverkar ungdomars studieresultat. Centrala forskningsfrågor är: A) Vilka egenskaper hos ungdomar (kön, socioekonomiska och invandrarbakgrund) påverkar deras tillgång till socialt kapital? B) Kan tillgång till socialt kapital kompensera för tillgång till mindre ekonomiskt och kulturellt kapital och bidra till bättre utbildningsresultat för ungdomar från familjer i lägre sociala skikt och/eller invandrarbakgrund? C) Genom vilka mekanismer och på vilket sätt fungerar det sociala kapitalet under utbildningsprocessen för att gynna eller missgynna individer med olika förfoganden över socialt kapital?
Samverkan, skola och inkludering i mångetniska förortsmiljöe
Syftet med projektet är att närmare undersöka olika slags insatser för att förbättra levnadsvillkoren för ungdomar i marginaliserade mångetniska områden. En viktig fråga att närmare undersöka är i detta sammanhang i vad mån och på vilket sätt det växer fram olika former av samarbete, både mellan skolor och andra institutioner och mellan skolor, institutioner och aktörer inom det civila samhället. Just samverkan som en möjlighet till att åstadkomma förändring har nämligen under senare decennier varit något av en ledstjärna inom en rad olika politikområden, inte minst inom utbildningspolitiken. I detta projekt läggs särskilt fokus på samarbete mellan skola, socialtjänst och polis; samtliga institutioner som formar ungdomars liv på en rad olika sätt. Projektet genomförs i form av delstudier i olika mångetniska miljöer, i Stockholm respektive Malmö. Projektet är tvärvetenskapligt och genomförs med hjälp av kvalitativa metoder som intervjuer (enskilt och i grupp) och dokumentanalys. Intervjuer genomförs med ungdomar i 16- till 20-årsåldern, representanter för skolor, lokala institutioner och lokala föreningar.
Skolvalsreformernas genomförande och dess långsiktiga konsekvense
Detta projekt är en del av ett större projekt med syfte att analysera innebörden av skolvalsreformerna, skolvalen och dess långsiktiga konsekvenser för individers sociala mobilitet generellt i Sverige, men med särskilt fokus på tre medelstora svenska städer, nämligen Örebro, Norrköping och Jönköping. Projektet i sin helhet undersöker den generella politiska kontexten och översättningen av skolvalsreformerna på lokal nivå, upplevelsen av valmöjligheten på individuell nivå och de långsiktiga konsekvenserna för de ungas framtida utbildnings- och arbetslivskarriärer. Detta delprojekt undersöker specifikt valfrihetsreformernas genomförande på lokal nivå genom intervjuer med politiker och tjänstemän samt analys av policydokument på såväl nationell som lokal nivå. Sammantaget erbjuder projektet ny kunskap om huruvida skolvalsreformen lett till ökade valmöjligheter, och vilken långsiktig effekt det i sådana fall har gett på individers sociala mobilitet.
Civila samhället organisationer och utbildningsresultat
Utbildning är centralt för ungdomars framtida välgång. Vårt forskningsprojekt har syftet att beskriva, analysera och jämföra betydelsen av det civila samhällets föreningsliv för skolprestationer hos ungdomar i storstad- respektive småortsområden i Sverige:
1) Finns det skillnader i föreningar som har ungdomarna i fokus mellan storstad- respektive småortsområden?
2) bidrar deltagande i föreningslivet till en positiv skolutveckling bland ungdomar i dessa områden?
3) På vilket sätt inverkar tillhörigheten till sociala identiteter som klass, kön och etnicitet eventuellt denna positiva effekt?
4) På vilket sätt kommer denna positiva effekt till stånd?
5) Utöver skolprestationerna, kan ett sådant medlemskap inskränka andra aspekter av det sociala livet för dessa ungdomar?
Teoretiskt är studien baserad på begreppet socialt kapital, i synnerhet såsom det avgränsats av Pierre Bourdieu och Bourdieu-inspirerade teoretiker och kompletteras med teorier om civilt samhälle, resursmobilisering och sociala organisationer. Den metodologiska designen av projektet består av såväl kvalitativa som kvantitativa metoder.
Skolan gör skillnad
Sabine Gruber, Associate Professor
Studien, som är ett avhandlingsprojekt, undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare. Intresset riktas också mot hur konstruktioner av etnicitet är förbundna med social komplexitet och samspelar med andra relationer som kön och klass.
Studien är baserad på etnografiska fältstudier i en högstadieskola, framförallt deltagande observationer av klassrumssituationer, olika möten för personalen samt informella samtal där lärare diskuterar sitt arbete med eleverna.
Av studien framgår att de skillnader som genereras och upprätthålls via skolpersonalens handlande, resonemang och interaktioner med eleverna måste förstås som sammansatta, varierande och nära förbundna med skolkontexten. Detta innebär att enskilda elever inte enbart och omväxlande identifieras som invandare eller svenskar, utan beroende på sammanhanget också uppfattas vara detta i olika omfattning. Exempelvis blir elever som presterar väl i skolarbetet i mindre utsträckning identifierade som invandrare.
En viktig iakttagelse är att skolpersonalens dagliga arbete med eleverna omges av höga ambitioner vad gäller rättvisa och tolerans, men att dessa intentioner sällan förenas med insikt om de maktaspekter som omger sociala relationer. Istället överskuggas den dagliga praktiken av det som är relaterat till att fullfölja olika undervisningsmoment, där uppmärksamheten koncentreras till klassrumssituationen framför att synliggöra eller diskutera elevers skilda erfarenheter och livsvillkor. Därigenom riskerar även skolans intentioner och möjligheter att arbeta för jämlikhet och mot diskriminering att förvandlas så att den snarare producerar och upprätthåller ojämlika relationer.
"Från invandrartätt till internationellt"
Sabine Gruber, Associate Professor
Denna studie är en utvärdering som genomförts på uppdrag av utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Utvärderingen omfattar fortbildningsprojektet, “Från invandrartätt till internationellt” för anställda inom grund- och gymnasieskolan och genomfördes som en processutvärdering. Resultatet från granskningen kan läsaren ta del av i den refererade rapporten, som i första hand återger en kvalitetsbedömning av ett fortbildningsprojekt, men även kan läsas som ett nedslag i skolanställdas tal och föreställningar om ?mångkulturell skola?, ?kulturella skillnader? och ?invandrarelever?. De resonemang som förs fram av utvärderingens deltagare är vanligt förekommande och iakttagelserna har vistats på och diskuterats i en rad tidigare studier med fokus på skolan och etniska relationer. Inte minst att välmenande men oreflekterade inkluderingsambitioner från skolans sida riskerar att mynna ut i stigmatisering och uteslutning av elever med så kallad invandrarbakgrund.
Språk och kommunikation i flerspråkiga förskolegrupper
Sabine Gruber, Associate Professor
I denna skrift redovisas en utvärderingsstudie som jag genomfört på uppdrag av Utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Föremålet för utvärderingen var en ettårig fortbildning, Språk och kommunikation i flerspråkiga förskolegrupper, som genomfördes för förskolans personal i området Ryd. Syftet med fortbildningen har varit att genomföra ett utvecklingsarbete med sikte på att tydliggöra och förstärka förskolans språkstimulerande och språkstödjande verksamhet. Hur reflekterar de som deltagit i fortbildningen kring dess kunskapsstoff och hur reflekterar de kring språk? Vilka avtryck ger fortbildningen i förskolans dagliga verksamhet, dels vad det gäller konkreta handlingar, dels tankar och resonemang? Vilka dilemman kan skönjas i relation till den genomförda fortbildningen?
Utbildning, arbete och medborgerlig agens
Aleksandra Ålund, Professor Emerita
Projektet belyser samspelet mellan institutionella förändringar och reformer inom grundkolan och gymnasieskolan och social inkludering/exkludering av ungdomar med invandrarbakgrund; deras karriärer och erfarenheter av utbildning och arbete i segregerade storstadsmiljöer. I projektet studeras Stockholm i ett nationellt och internationellt perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt lokal samverkan mellan familj, föreningar bildade på etnisk grund, skola och den lokala utbildningsförvaltningen. Övergripande fokus i projektet är betydelsen av utbildning, arbete och medborgerlig agens för social inkludering och utvecklande av ett fullvärdigt medborgarskap i det mångetniska samhället. Reformer i utbildningssystemet och förändringar på arbetsmarknaden relateras till utvecklingen i närsamhället, i syfte att närmare belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerlig agens och individuell social mobilitet.
Svenska som enhetsspråk?
Tünde Puskas, Postdoctor fellow
Mångkulturalism ses som en viktig pelare i skolans värdegrund. Dock betonas svenskans ställning mer och mer och förslag har väckts om att svenska skall vara enda tillåtna kommunikationsspråk i den kommunala skolan, dvs. att svenska skall bli någon form av enhetsspråk. Fokus i projektet ligger på relationen mellan majoritetsspråk och immigrantsspråk i den kommunala skolan. Projektet analyserar vilka tankeskolor styr utvecklingen på central och lokal nivå och skiljer där mellan nationellt tänkandem resonemang baserade på värdet av språk som integrationsfaktor, och resonemang som utgår från en mångkulturalistisk syn.Den ena av projektets studier är en övergripande samtidhistorisk studie om språkpolitiken på central nivå. Den andra studien är en omfattande lokal undersökning av hur skolledare och skolpolitiker ser på svenskans ställning i den kommunala skolan. Genom att undersöka planering och perspektiv på språkanvändning på centralt och lokalt plan ges kunskap om hur den kommunala skolan möter den genomgripande sociala och kulturella förändring som immigrationen inneburit.
Framtidens Medborgare i Pedagogiska Texter och Utbildningspolicy
Sabine Gruber, Associate Professor
Projektets fokus är skolans medborgerliga fostran i Norge, Sverige, Syrien och Turkiet. Den centrala frågan kretsar kring hur medborgaren och dennes identitet skapas i förhållande till nation, språk, religion, etnicitet och kön i skolans styrdokument och läromedel. De valda länderna möjliggör intressanta historiska och geopolitiska jämförelser och kontrasterande.
Projektet baseras på nationella och lokala styrdokument, intervjuer med skolpolitiker, policyansvariga, läromedelsförfattare och lärare samt analyser av ett urval av läromedel i ämnen som historia, geografi, samhällskunskap och religion i den grundläggande skolans senare år. Forskarna har huvudansvar för olika länder men projektet genomförs som en sammanhållen studie där material från Norge, Sverige, Syrien och Turkiet analyseras gemensamt av gruppen.
Projektet tar avstamp i samhällsvetenskaplig forskning om transnationalism och insikten att migranter både skapar och upprätthåller sociala relationer över nationsgränserna. Utbildningens omfattning, organisation och innehåll realiseras på en nationell arena men formuleras i allt högre utsträckning på en internationell eller transnationell arena. Projektets övergripande teoriram rör sätten på vilka våra föreställningar om världen skapas och återskapas i tal och text.
Övergång från skolan till det första arbetet och socialt kapital
Unga människor med samma utbildning får inte samma position och lön på arbetsmarknaden. En anledning är att utbildningskvalifikationer inte kan separeras från den människa som har dem. Den ekonomiska och sociala avkastningen som en individ får från sin utbildning beror, till stor del, på hennes sociala kapital. Mängden socialt kapital som individen har tillgång till, beror bl.a. på hennes socioekonomiska bakgrund, kön och etnicitet.
Syftet är att undersöka: 1)Vilken betydelse socialt kapital har för ungdomar som skaffar sitt första jobb, och 2), om det finns skillnader mellan barn till infödda och invandrare i fråga om tillgång till och avkastning på socialt kapital när de söker sitt första jobb?
Projektet ämnar granska arbetsmarknadsutfallet för ungdomar med samma utbildning, tre år efter avslutade studier från universitet och gymnasieskolor.
Metoddesignen är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod (enkät- och intervjustudier). Det innovativa med projektets teoretiska modell är att, förutom att betrakta utbildning som en bro mellan individens socioekonomiska bakgrund och hennes arbetsmarknadsstatus, även inkorporera individens sociala kapital i stratifieringsprocessen.
Karriärval för ungdomar med invandrarbakgrund
Detta projekt fokuserar på karriärval av ungdomar med invandrarbakgrund. Det utforskar frågor om utanförskap och integration, vikten av socialt och kulturellt kapital för skolprestationer. Projektet analysera reflektioner kring karriärvägar i ett svenskt och transnationellt perspektiv. Det viktigaste resultatet av projektet är en avhandling om etniska studier med fokus på unga personers karriärval, deras strategier och inriktningar och deras reflektioner kring dessa val. Den centrala frågeställningen i avhandlingen är hur unga personer med utländsk bakgrund göra sina val när det gäller utbildning eller arbete. Vilka är de ambitioner, föreställningar och visioner hos dessa ungdomar? Mot bakgrund av vilka influenser, villkor, begränsningar och möjligheter gör de sina val, är centrala frågor? Undersökningen visar på ungdomars egna uppfattningar om sina val, agens och motiv. Metoder som används är individuella och fokusgruppsintervjuer med ungdomar i gymnasieskolan i kombination med deltagande observation i gymnasieskolor i Stockholm. Lärare och övrig personal har också intervjuats.
Förändrade styrningsformer inom skolans område
Projektet studerar partnerskap mellan skolor, vuxenutbildning och invandrarföreningar, med särskilt fokus på betydelsen av utbildning och medborgerligt deltagande för social inkludering. Projektet tar sin utgångspunkt i den senaste tidens förändringar av styrningen inom skolans område, som ägt rum bland annat i Sverige. Syftet är att belysa samspelet mellan strukturella och institutionella förändringar, medborgerligt deltagande och social förändring. Särskild uppmärksamhet ägnas åt samarbetet mellan invandrarföreningar, hem, skola och den lokala förvaltningen, och de konsekvenser som sättet att organisera samverkan har, i termer av demokrati, social inklidering/exkludering av etniska minoriteter (i egenskap av föräldrar, organiserade i föreningar osv).
Etnicitet i förskolan
Sabine Gruber, Associate Professor
Etnicitet utgör en central aspekt i förskolan och har sedan flera decennier utgjort ett viktigt perspektiv i förskolans styrdokument. Det saknas dock systematiserad kunskap om hur etnicitet influerar förskolans praktik och samspelet mellan dess olika aktörer: personal, barn och föräldrar. Projektet syftar till att studera hur personal, barn och föräldrar iscensätter etnicitet i förskolans vardagliga praktik och interaktioner. Det utforskar hur betydelser av etnicitet är kopplade till förskolans institutionella sammanhang och hur etnicitet samverkar med andra kategorier, däribland kön. Projektets övergripande frågeställningar är: Hur tillskrivs etnicitet betydelse i förskolans verksamhet avseende organiseringen av personalens arbetsuppgifter? Hur hanteras flerspråkighet i förskolans dagliga verksamhet, i interaktioner mellan pesonal och barn och mellan personal och föräldrar? Hur influerar etnicitet barnens samspel med varandra? Delstudierna söker data om reflektioner, handlingar, tal och händelser och har en bred metodansats: deltagande observationer, enskilda- och fokusgruppintervjuer, videostudier och dokumentstudier. Projektet relaterar till två forskningsfält interaktionsstudier med fokus på den svenska förskolan och etnicitetsstudier med inriktning mot det svenska samhällets välfärdsinstitutioner.