Migration, Welfare and the Political Economy of Labour Market Segmentation

Trots att ungdomar med migrationsbakgrund i genomsnitt har lägre betyg i grundskolan tenderar de att ha högre aspirationer och välja studieförberedande gymnasielinjer i högre utsträckning än ungdomar med svensk bakgrund, i synnerhet om man jämför ungdomar från missgynnade socioekonomiska bakgrunder. Denna ‘optimism’ i utbildningsval har genererat mycket forskning som huvudsakligen riktats mot att förklara vad den beror på och förstå hur den påverkar benägenheten att fullfölja gymnasiestudier. Syftet med detta projekt är anta ett bredare livsloppsperspektiv och vidga befintlig kunskap kring denna ‘aspirationsklyfta’. Vi gör detta på tre olika fronter: 1) Vi går bortom frågan om gymnasieutfall genom att undersöka de långsiktiga utbildningsbanor och arbetsmarknadsövergångar som dessa optimistiska val utmynnar i; 2) vi går också bortom statistiska studier som har försökt identifiera förklaringar för dessa optimistiska val
genom att studera de underliggande driven, föreställningarna och framtidsutsikterna som ligger bakom dem och kedjorna av successiva val som de leder till; 3) vi vidgar befintlig forskning kring den sociala rörlighetens socialpsykologi genom att undersöka betydelsen som dessa höga aspirationer kan ha för hur olika utbildningsoch
arbetsmarknadsutfall upplevs. Metodologiskt bygger studien på en analys av longitudinell registerdata, som används för att generera enkätdata, som i sin tur används för att producera livshistorieintervjudata. Studien bygger på post-Bourdieusiansk socialteori, men kombinationen av låg socioekonomisk status och höga utbildningsaspirationer väcker också viktiga utmaningar inom denna teoretiska tradition, som vi därför vill bidra till att vidareutveckla. Studien har även en tydlig samhällsrelevans i och med att den kommer att öka vår förståelse av det som orsakar de polariserade utbildningsutfallen bland personer med migrationsbakgrund. Den kan därmed vara till nytta för att maximera optimismens fördelar och minimera dess risker.

Förbättring av skolors kunskapsresultat

Detta projekt handlar om att undersöka politiskt initierade åtgärder för ökad likvärdighet (åtgärder ovanifrån) och lokala initiativ för att stärka skolans kompensatoriska kapacitet (initiativ underifrån) på skolor i storstädernas utsatta områden och på landsbygden. I nuläget finns alltför lite systematisk kunskap om effekterna av de olika typerna av initiativ, samt hur de utformas och anpassas till de kontexter som storstäder och landsbygden utgör. Projektet syftar till att studera och jämföra förbättringsinsatser på skolor med låg måluppfyllelse i storstad och landsbygd, hur de initieras och genomförs, och i vilken utsträckning de bidrar till elevers kunskapsutveckling och skapar förutsättningar för mer jämlika livsmöjligheter. Projektet använder en mix-metod ansats med A) en enkätundersökning med skolpersonal vid ett urval av skolor från hela landet; och B) genom etnografiska metoder studera tre skolor i utsatta storstadsområden respektive tre på landsbygden som förbättrat sina resultat under senaste fem åren. Ett centralt bidrag är projektets möjlighet att
visa hur finansiella, organisatoriska, sociala och pedagogiska initiativ samverkar för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande i skolor med låga resultat.

Rörlighet och tillhörighet

En allt större andel utrikesfödda bor idag på mindre orter eller på landsbygden. En bidragande orsak har varit politiska initiativ för att minska segregation genom geografisk spridning av flyktingar, till exempel i samband med det stora flyktingmottagandet 2015. Samtidigt pågår en generell utflyttningstrend från mindre orter och landsbygd. Framförallt gäller detta unga, som söker sig till större städer för vidare utbildning och karriärmöjligheter. För såväl utrikesfödda som inrikesfödda ungdomar på den svenska landsbygden är vuxenblivandet därför en period där rörlighet, orörlighet, och tillhörighet måste förhandlas, om än från olika utgångspunkter. I det här projektet undersöker vi hur rumslig och social rörlighet – eller orörlighet – vävs samman hos unga vuxna i svenska landsbygdskommuner präglade av internationell invandring och nationell utflyttning. Projektet kombinerar kvantitativa enkäter och registerdata, med fördjupande kvalitativa intervjuer och etnografiskt observationer i svenska landsbygdskommuner. Genom att fokusera på ett sammanhang där rörlighet och tillhörighet alltid är ifrågasatt och måste förhandlas, och genom ett innovativt teoretiskt ramverk där mobilitet kombineras med karriärskapande, kommer projektet undersöka alternativ till den orörlighetsnorm som tenderar att dominera integrationsforskning. På så sätt kommer projektet bidra till en fördjupad förståelse av migration och integrationsprocesser.

Nicolina Ewards Öberg, Doktorand

En restriktiv vändning

Problem med exkluderande städer och behovet av att motarbeta denna utveckling erkänns internationellt, inom Europeiska unionen och i nationella policydokument. I de globala målen för hållbar utveckling står det att “tillgång till adekvata bostäder är centralt för att uppnå inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara städer”. Men den utveckling som syns i storstadsområden runt om i Europa, och på andra platser, illustrerar hur bostadsfrågor blir allt svårare att hantera för beslutsfattare. Särskilt svår är den dysfuntionella bostadsmarkanden, präglad av stor ojämlikhet, att hantera och navigera i för människor som kommit till Sverige på flykt. Bostadsfrågan situerad i inom utvecklingen av ökad antimigrationspolitik är i fokus för denna avhandling som utforskar relationen mellan bostadspolitik och restriktiv migrationspolitik.

Avhandlingen bidrar med kunskap om samspelet mellan och konsekvenser av den samtida svängen mot restriktivitet i frågor om migration i Sverige och en befintlig bostadskris på lokal nivå. Projektet riktar uppmärksamheten mot i synnerhet tre faktorer som formar bosättningsprocesser för flyktingar: i) restriktiva ideologier om migration och migranter, ii) bostadspolitik och planering för bostäder för flyktingar, och iii) flyktingars strategier för att få tillgång till en hållbar bostad på lokal nivå.

Kristoffer Jutvik, Biträdande lektor

Tillfälligt välkomna

Att implementera en planerad och välfungerande migrationspolitik utgör en huvuddel i konstruktionen av fredliga och inkluderande samhällen och städer. Men hur ska migrationspolitik utformas för att bäst främja en sådan utveckling?

Det här projektet fokuserar på hinder och länkar mellan olika typer av migrationspolitik och flyktingars inkludering. Projektet fokuserar på Sverige, ett land som ofta förknippas med en öppen och inkluderande migrationspolitik. I efterdyningarna av den så kallade ”Europeiska migrationskrisen” 2015 och 2016 ändrades dock denna inställning plötsligt. Över en dag förändrades migrationspolitiken från att vara inkluderande till ett mer restriktivt förhållningssätt vilket är i linje med länder i övriga Europa.

Projektet utnyttjar den plötsliga förändringen i en innovativ design för att identifiera två grupper av flyktingar som beviljades uppehållstillstånd i samma tidsperiod men som berörts och inte berörts av förändringen. Med fokus på dessa grupper introducerar och utvecklar projektet ett nytt och unikt datamaterial i studiet av förändringen i migrationspolitik på flyktingars inkludering och välmående.

Paula Mählck, Senior lecturer

Hushållsarbetare migrationsindustrin från Kenya till Gulf statern

Detta etnografiska forskningsprojekt kartlägger och analyserar kvinnliga hushållsarbetares arbetskraftsmigration från Kenya till Gulfstaterna.
I detaljerad etnografisk forskning kommer detta projekt att kartlägga och kritiskt analysera de olika intressenterna (kenyanska staten, NGOs, rekryteringsfirmor, utbildningscentra kvinnliga arbetare och kvinnliga arbetares familjer) som är involverade i kvinnliga hushållsarbetares arbetskraftsmigration och hur olika intressen hanteras och förhandlas fram. Det föreslagna projektet är situerat i migrations industrin mellan Kenya och Gulfstaterna men, kommersialisering av kvinnors hushålls- och omsorgsarbete är ett globalt fenomen som organiseras i liknande, dock inte identiska, migrationskedjor. Det är denna aspekt som gör att projektet är relevant även för det svenska samhället och forskning om arbetskraftsmigration, kön och etnicitet i Sverige.

Martin Klinthäll, Associate professor

REMESO Databasen

REMESO databasen är en registerdatabas som innehåller information om samtliga individer, skolor, fastigheter och företag i Sverige.
REMESO databasen bygger på Statistiska centralbyråns årliga data och består av fem delar:
(1) Befolkningsregister som innehåller information om information om samtliga individer i personregistret;
(2) Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA); (3) Ett företagsregister med information om alla företag och organisationer i Sverige som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn;
(4) Skolregistret med information om alla grundskolor och gymnasieskolor samt elevers betyg;
(5) Ett fastighetsregister som innehåller administrativt och longitudinellt information på mikrodatanivå om samtliga fastigheter, byggnader, adresser och lägenheter i Sverige.

Branka Likic-Brboric, Professor

Uppehållstillstånd utan hållbar bostad

Bostaden har en central roll i integrationsprocessen för migranter med flyktingbakgrund. Ett hem ger stabilitet och en plats för resurser i staden, som kan fungera som en plattform för deltagande i samhället. Även om tillhandahållandet av en hållbar bostadssituation är avgörande för en omvandling till inkluderande och motståndskraftiga samhällen, i städer fyllda av hopp och möjligheter, har sådana bostadsförhållanden i allmänhet blivit mindre tillgängliga i Sverige. Detta gäller särskilt nyanlända flyktingar som ofta hänvisas till mindre attraktiva bostadsområden och bostäder. Nu har denna situation komplicerats ytterligare av den restriktiva vändningen i svensk migrationspolitik från 2016. Sammanfattningsvis innebär politiken införande av tillfälliga uppehållstillstånd, ny fördelning av nyanlända mellan kommuner, begränsningar i familjeåterförening och restriktioner i val av bostadsområde.

Vårt tvärvetenskapliga projekt syftar till att förstå effekterna av den restriktiva migrationspolitiken på flyktingars nutida bostadssituation. Vi gör det genom att fokusera på hur policyförändringen påverkar aktörer som använder, planerar, utvecklar och organiserar boende för flyktingar.

Avslutade projekt

Social stratifiering och meritokrati

Stratifikationsteori ser vanligtvis utbildning som länken mellan en persons klassbakgrund och hennes egen klassposition. Detta system, där klass “ärvs” via utbildning och utbildning “ärvs” via klass kallas också för meritokrati. Meritokrati innebär att samhället domineras av de mest meriterade och presenteras inte sällan som något att stäva efter. Trots det visar samtidens högerpopulistiska och auktoritära rörelser att tillskrivna egenskaper och tillhörigheter fortfarande är av mycket stor vikt. I detta doktorandprojekt studerar jag skärningen mellan det tillskrivna och det uppnådda genom det fenomen som kallas “immigrant optimism” (invandrar-optimism).

Den så-kallade optimismen syftar på att invandrare och deras barn tenderar att vara mer akademiskt motiverade och framgångsrika än förväntat utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Enligt en meritokratisk princip borde detta resultera i ett försteg på arbetsmarknaden, om det inte vore för rasifiering och diskriminering. I invandrar-optimismen möts således motstridiga principer, vilket gör det till ett intressant studieobjekt för ett projekt som handlar om just meritokrati och social stratifiering.

Invandrares rättsliga status och integration i Sverige

Zoran Slavnic, Professor

Forskning om sambandet mellan invandrarnas olika inträdesekategorier och rättsliga status efter att de erhållit uppehållstillstånd, och deras socioekonomiska integration är både i Sverige och internationellt, splittrad och underutvecklad.
Syftet med denna studie är att fylla detta tomrum. Vi har för avsikt att undersöka hur olika rättsliga status påverkar invandrares kortsiktiga och långsiktiga integration i svenska sammanhang. Fokus kommer att ligga på arbetsmarknaden, utbildning och boende, samt på stabiliteten i familjen (äktenskap/skilsmässa frekvenser, samt interetniska äktenskap). Vi ska jämföra olika rättsliga kategorier så som de definieras av Migrationsverket (flyktingar, kvotflyktingar, tillstånd baserade på humanitära skäl, familjeåterförening, tillfälligt skydd,
arbetstillstånd osv). Olika invandrargrupper samt grupper med olika rättsliga status inom samma invandrargrupper kommer också att jämföras. Vi kommer även att studera skillnader i rättsliga status som blev resultatet av övergången till det nya asylsystemet, som har tillämpats i Sverige sedan år 2016.

Nya visioner för regleringen av kvalitativdatadelning

Zoran Slavnic, Professor

Regleringen av datadelning har blivit en viktig europeisk och internationell politisk fråga, vilket även återspeglas i den senaste tidens snabba ökning av relaterade policydokument. Argumenten för en sådan reglering utgår ifrån att det är förenligt med den etik och praktik av öppen tillgång till vetenskaplig information, och att det är ett kostnadseffektivt sätt att använda offentliga medel eftersom det möjliggör återanvändning av befintliga datamaterial. Det internationella samhällsvetenskapliga samfundet, och i synnerhet dess kvalitativa
forskare, har däremot uttryckt farhågor för att en sådan reglering, institutionalisering och standardisering av datadelningsmetoder privilegierar en viss filosofisk, metodologisk och etisk syn på samhällsvetenskap, medan den marginaliserar alternativa metodologiska perspektiv. Syftet med detta projekt är att diskutera regleringen av dataarkivering och återanvändning inom samhällsvetenskapen och dess möjliga framtida inriktningar.

Identitetskonflikter och splittrade solidariteter

I Sverige utgör fackföreningar en av viktigaste politiska och sociala organisationerna. De reflekterar såväl som påverkar samhällsutvecklingen, i områden som politik, arbetsmarknadsreglering, men även genom att påverka löntagarnas identiteter och solidaritetspraktiker. De senaste årtiondena har inneburit stora förändringar i det fackliga landskapet, bland annat genom omfattande förändringar på arbetsmarknaden. Projekt ökar kunskapen om hur dessa förändringar erfars och påverkar det fackliga arbetet, med fokus på betydelsen av vit maskulinitet och klass.
Projektet syftar till att utforska betydelsen av vit maskulinitet som en ram inom vilken facklig politik och praktik utvecklas, i relation till samhällspolitik, arbetsmarknadsrelationer och fackets interna arbete. Tre fackföreningar studeras – ingenjörer, chefer och byggnadsarbetare – som medlemsmässigt domineras av män med svensk bakgrund.
Projektet inspireras av tre centrala teoretiska begrepp – nyliberal globalisering, vit maskulinitet, samt facklig solidaritet. Projektet är etnografiskt, med intervjuer, fokusgrupper, observation och dokumentanalys.

Asher Goldstein, Doktorand

n/a

n/a

Rörligheten slutar inte vid gränsen

Karin Krifors, Postdoc

In Germany and Sweden, portrayed as symbols of hospitality in 2015, politicians and policymakers have since then advocated efficiency and order in refugee reception. New infrastructures and spatial strategies are designed in order to better manage the mobility of newly arrived refugees, for instance through the implementation of arrival centres, refined screenings and mobility predictions in Germany, which is mirrored in recent policy suggestions for Sweden. This project asks whether this development can be understood as a logistification of migration: making the mobility of refugees compliant to needs and resources of national and local communities and labour markets through the art and science of logistics. Through interviews with German experts, policymakers and stakeholders, and ethnographic attention to everyday practices of policy design and coordination, I examine how arrival centres have been implemented as logistical hubs. Inspired by emerging literature on critical logistics the project will contribute with important perspectives on inconsistencies, vulnerabilities and unintended consequences of the logistic imagination of circulation and mobility as governable. Research

Kirsten Hviid, Postdoctoral Fellow

Rekrytering av IT-specialister från India I IKT- sektorn

Detta projekts specifika forskningsfokus behandlar hanteringen av migration och sysselsättning för IT-specialister från Indien innanför IKT-industrin. Projektet är särskilt inriktat på att jämföra hur detta tar sig uttryck i svensk och dansk kontext. Genom att jämföra det svenska, liberala migrationssystemet med dess ‘enkla’ regler för rekrytering som används av de svenska arbetsgivarna med det ‘tuffa’ danska migrationssystemet med dess relativt komplicerade regler för rekrytering som gäller för danska arbetsgivare, kan skillnader och likheter mellan systemen i de två länderna visas. Detta kommer att bidra till en bättre förståelse för hur processerna gällande hantering av migration och rekryteringspraxis samverkar på arbetsmarknaden. De svenska och danska migrationssystemen har producerat olika resultat i förhållande till båda antalet rekryterade IT-specialister och de olika strategier för rekrytering som används av IKT-företag. Detta projekt analyserar dessa skillnader numeriskt samt undersöker de olika rekryteringsstrategierna och dess konsekvenser för arbetslivserfarenheter hos de rekryterade IT-specialisterna. Metodologiskt kommer projektet att använda en design baserad på en kombination av kvantitativa och kvalitativa data.

Alireza Behtoui, Professor

Socialt kapital och utbildningsprestation av ungdomar

Projektet tar sin utgångspunkt i stratifieringsteori – att makt- och resursskillnader fortfarande i moderna och komplexa samhällen reproduceras genom sammansatta processer styrda av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital men medierat genom bland annat skolan – med ett fokus på övergången från grundskolan till gymnasieskolan och här är betygen i årskurs nio av stor betydelse för tillträde till olika gymnasieprogram. Projektet undersöker hur socialt kapital är relaterat till kön, klass och etnicitet och påverkar ungdomars studieresultat. Centrala forskningsfrågor är: A) Vilka egenskaper hos ungdomar (kön, socioekonomiska och invandrarbakgrund) påverkar deras tillgång till socialt kapital? B) Kan tillgång till socialt kapital kompensera för tillgång till mindre ekonomiskt och kulturellt kapital och bidra till bättre utbildningsresultat för ungdomar från familjer i lägre sociala skikt och/eller invandrarbakgrund? C) Genom vilka mekanismer och på vilket sätt fungerar det sociala kapitalet under utbildningsprocessen för att gynna eller missgynna individer med olika förfoganden över socialt kapital?

Martin Klinthäll, Associate professor

Strategier och strukturer

Projektet analyserar hur förändringar i policy och regleringar påverkar förutsättningar och möjligheter för småföretagande i olika branscher över tid, samt hur egenföretagare reagerar på förändrade möjlighetsstrukturer. Vi studerar strategier för tillväxt och överlevnad inom specifika branscher och marknader, men även förflyttningar mellan olika branscher och typer av marknader. Projektet kommer att bidra med ny kunskap genom en systematisk och sammanhängande longitudinell och rumslig analys av egenföretagandets dynamik bland invandrare i Sverige. Projektet tillämpar och utvecklar systematiskt instrument från ny internationell forskning om ethnic minority businesses (EMB). Teoretiskt utvecklar vi området genom att integrera entreprenörskapsteori och nya teoretiska bidrag från EMB-fältet. Teorier om strategi och egenföretagare som aktörer kombineras med teorier om möjlighetsstrukturer (mixed embeddedness-ansatsen). Metodologiskt innebär projektet samordnade analyser av olika dimensioner på olika nivåer, genom en kombination av policystudier, fallstudier och kvantitativa analyser.

Den växande strömmen av svenska pensionärer till Spanien

Anna Gavanas, Docent

Under 80- och 90talet har det vuxit fram en syn på pensionärer som en växande köpstark grupp både inom turism, servicenäring och omsorg. En växande ström av pensionärsmigranter från Sverige söker sig till Spanien och konsumerar där tjänster och omsorg. Med en mix av kvantitativa och kvalitativa metoder belyser vår studie pensionsmigrationen och de växande utmaningarna för fördelning av resurser och omsorg i det åldrande Europa. Från både svenska och spanska horisonter belyser vi faktorer och förhandlingar under pensionärers migrationsprocesser från Sverige till Spanien: upplevda konsekvenser bland offentliga och privata aktörer knutna till den spanska destinationsorten (nyckelaktörer inom näringsliv, välfärdsstat och organisationer) samt villkoren för de arbetare som utför service och omsorg på destinationsorten. På så sätt bidrar projektet till att utforska mobilitet och villkor för både pensionsmigranter, arbetsmigranter samt de utmaningar och konsekvenser som globaliseringen av service/ omsorg innebär för välfärdsstater och arbetsmarknader i det åldrande Europa.

Informalisering, arbetskraftsinvandrare och irreguljära migranter

Studier av invandrad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden har i allmänhet fokuserat på dem som fått permanent uppehållstillstånd som flyktingar eller genom familjeåterförening. Detta speglar en situation där arbetskraftsinvandring har varit ganska restriktiv i Sverige.
I samband med arbetskraftsinvandringsreformen år 2008, är detta på väg att förändras. Idag är arbetskraftsinvandring reglerad med syfte att försäkra arbetsgivare tillgång till arbetskraft.
Parallellt med den här utvecklingen har forskning även synliggjort en ökande roll och förekomst av irreguljära migranter i Sverige. De flesta av dem har stannat kvar efter avslag på asylansökan, och tvingas söka arbete i utkanten av den svenska arbetsmarknaden.
Forskningsprojektet syftar till att studera olika aspekter av denna utveckling med inriktning på dessa två grupper av migrantarbetare. Syftet är att studera deras situation på arbetsmarknaden och deras förståelse av kollektiv handling, såsom (migrerande) arbetstagare. Dessutom syftar projektet till att studera arbetsgivarna, särskilt skälet till att använda dessa två kategorier av migrantarbetare.

Civila samhället organisationer och utbildningsresultat

Utbildning är centralt för ungdomars framtida välgång. Vårt forskningsprojekt har syftet att beskriva, analysera och jämföra betydelsen av det civila samhällets föreningsliv för skolprestationer hos ungdomar i storstad- respektive småortsområden i Sverige:

1) Finns det skillnader i föreningar som har ungdomarna i fokus mellan storstad- respektive småortsområden?
2) bidrar deltagande i föreningslivet till en positiv skolutveckling bland ungdomar i dessa områden?
3) På vilket sätt inverkar tillhörigheten till sociala identiteter som klass, kön och etnicitet eventuellt denna positiva effekt?
4) På vilket sätt kommer denna positiva effekt till stånd?
5) Utöver skolprestationerna, kan ett sådant medlemskap inskränka andra aspekter av det sociala livet för dessa ungdomar?

Teoretiskt är studien baserad på begreppet socialt kapital, i synnerhet såsom det avgränsats av Pierre Bourdieu och Bourdieu-inspirerade teoretiker och kompletteras med teorier om civilt samhälle, resursmobilisering och sociala organisationer. Den metodologiska designen av projektet består av såväl kvalitativa som kvantitativa metoder.

Martin Klinthäll, Associate professor

Kompetens och kontakter

Studier av grannskapseffekter, skoleffekter, etniska nätverk, eller andra sociala kontakter har visat att olika sociala kontexter ger olika konsekvenser för etablering och karriär i arbetslivet och kan bidra till att förklara varför nya invandrargrupper ofta möter svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det unika med detta projekt är att det relaterar betydelsen av olika typer av sociala relationer till varandra. Flera typer av sociala kontakter studeras och sätts i relation till varandra; grannskap, skolor, arbetsplatser samt nationella och transnationella etniska nätverk, samt deras betydelse i förhållande till individuell kompetens och till situationen på den lokala arbetsmarknaden. Såväl individuella egenskaper som kontextuella möjligheter och begränsningar beaktas.

Branka Likic-Brboric, Professor

Från arbetarsjälvförvaltning till global personalhantering

Projektet syftar till att undersöka effekterna av utländska direktinvesteringar (FDI) på sysselsättning, hantering av mänskliga resurser (HRM- human resource management), nya etniska hierarkier inom organisationer, industriella relationer och lokala myndigheter i olika nationella sammanhang. Fokus ligger på multinationella företags (MNC) förvärv i den post-kommunistiska regionen i fd Jugoslavien. Forskningen ligger i frontlinjen av forskningen om globalisering, migration, global personalhantering samt lokala och gränsöverskridande strategier för att utmana företagens makt. En pågående fallstudie undersöker indiska Mittal Steels förvärvet av den bosniska stålbolaget och dess inverkan på relationerna mellan arbetsmarknadens parter, arbetsnormer och förvaltningspraxis, relationer med staten, lokala ledningen, fackliga organisationer och lokalsamhället. Projektet är utvecklat i samarbete med Management School, Sheffield University. En gemensam jämförande studie av ArcelorMittal i Sydafrika och Bosnien och Hercegovina planeras i samarbete med professor Jacklyn Cpck, University of Witwatersrand, Sydafrika.

Hanterandet av transnationellt arbete i Sverige

Karin Krifors, Postdoc

Detta projekt syftar till att undersöka skiftande migrationsregimer och hur sysselsättningen och arbetskraften skiljer kategorier av migranter i Sverige. Relationerna mellan arbetsgivare och invandrare blir allt mer avgörande för möjligheter och begränsningar i migranters livssituationer i system baserad på “managed migration” (hanteriande av migration). Arbetsgivarna blir också engagerad i globala ekonomiska förbindelser och samtidigt förhandlar och skapar relationerna mellan nationen och migrantarbetare.

Jonathan Feldman, Guest Lecturer

Social inklusion, kvalificerade arbeten och IT Arbetsmarknad

Projektet undersöker under vilka förutsättningar personer med olika slags invandrarbakgrund får kvalificerade jobb. Jag undersöker ett företag inom IT-sektorn i Kista Science City och visar hur olika slags personer får olika slags jobb. Tilldelningen av jobb är knutet till den anställdes bakgrund och de möjlighetsstrukturer och olika strukturella förhållanden som relaterar till kön, klass och etnicitet. Jag visar hur personer med invandrarbakgrund kan få bra jobb samt jämför kvinnor och män och personer utan invandrarbakgrund med personer med olika slags invandrarbakgrund.

Alireza Behtoui, Professor

Övergång från skolan till det första arbetet och socialt kapital

Unga människor med samma utbildning får inte samma position och lön på arbetsmarknaden. En anledning är att utbildningskvalifikationer inte kan separeras från den människa som har dem. Den ekonomiska och sociala avkastningen som en individ får från sin utbildning beror, till stor del, på hennes sociala kapital. Mängden socialt kapital som individen har tillgång till, beror bl.a. på hennes socioekonomiska bakgrund, kön och etnicitet.
Syftet är att undersöka: 1)Vilken betydelse socialt kapital har för ungdomar som skaffar sitt första jobb, och 2), om det finns skillnader mellan barn till infödda och invandrare i fråga om tillgång till och avkastning på socialt kapital när de söker sitt första jobb?
Projektet ämnar granska arbetsmarknadsutfallet för ungdomar med samma utbildning, tre år efter avslutade studier från universitet och gymnasieskolor.
Metoddesignen är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod (enkät- och intervjustudier). Det innovativa med projektets teoretiska modell är att, förutom att betrakta utbildning som en bro mellan individens socioekonomiska bakgrund och hennes arbetsmarknadsstatus, även inkorporera individens sociala kapital i stratifieringsprocessen.

Karriärval för ungdomar med invandrarbakgrund

Catarina Lundqvist, PhD

Detta projekt fokuserar på karriärval av ungdomar med invandrarbakgrund. Det utforskar frågor om utanförskap och integration, vikten av socialt och kulturellt kapital för skolprestationer. Projektet analysera reflektioner kring karriärvägar i ett svenskt och transnationellt perspektiv. Det viktigaste resultatet av projektet är en avhandling om etniska studier med fokus på unga personers karriärval, deras strategier och inriktningar och deras reflektioner kring dessa val. Den centrala frågeställningen i avhandlingen är hur unga personer med utländsk bakgrund göra sina val när det gäller utbildning eller arbete. Vilka är de ambitioner, föreställningar och visioner hos dessa ungdomar? Mot bakgrund av vilka influenser, villkor, begränsningar och möjligheter gör de sina val, är centrala frågor? Undersökningen visar på ungdomars egna uppfattningar om sina val, agens och motiv. Metoder som används är individuella och fokusgruppsintervjuer med ungdomar i gymnasieskolan i kombination med deltagande observation i gymnasieskolor i Stockholm. Lärare och övrig personal har också intervjuats.

Sociala nätverk och institutionell diskriminering

Projektet syftar till att utforska vilken betydelse olika rekryteringspraktiker och olika tillgång till sociala nätverk har för anställning av personer med utländsk respektive svensk bakgrund.
Studien är förankrad i två perspektiv på hur ojämlikhet skapas och reproduceras: teorier kring socialt kapital och institutionell selektering/sortering. Studien utvecklar en teoretisk koppling mellan etnisk kategorisering och sociala nätverk/socialt kapital, samt etnisk kategorisering och institutionella selekteringsmekanismer.
Studien granskar rekryteringspraxis i organisationer med empirisk fokus på dels rekryteringspersonal, och dels på personer som sökt och fått arbete.
Metodmässigt kommer studien att kombinera kvantitativ och kvalitativ analys där enkäter och intervjuer utvecklas för att komplettera varandra och därigenom utöka förståelsen.
Analysen koncentreras på två interrelaterade frågeställningar: För det första undersöks skillnader mellan personer med utländsk och svensk bakgrund när det gäller förfogandet över sk socialt kapital samt betydelsen av detta sociala kapital avseende individers möjlighet för anställning. För det andra granskas institutionella selekteringsmekanismer.

Charles Woolfson, Professor Emeritus

Öst-Väst arbetskraftsmigration - Sverge och Baltikum

Detta treåriga projekt ska analysera förändringen av arbetskraftsmigration och arbetsmarknader i Sverige och Baltikum i ljuset av den så kallade Laval-domen i EG-domstolen. Projektet utgår ifrån båda områdena, dvs. Sverige och de baltiska staterna behandlas likvärdigt empiriskt. Vi analyserar därför både drivkrafterna bakom arbetskraftsförflyttningar från Baltikum till Sverige och vilken effekt dessa har på arbetsmarknadssystemen och generella anställnings- och arbetsförhållanden i båda områdena, och om dessa konvergerar eller divergerar.

Jämlika arbetsplatser i en ojämlik värld

Studier av svenskt arbetsliv visar på ojämlikhet: ofta tjänar kvinnor och invandrade personer mindre än män och infödda i samma jobb. Kvinnor och invandrade möter fler hinder i karriären. Projektet syftar till att jämföra vad som påverkar situationen för olika grupper på två arbetsplatser, den ena jämlik och den andra ojämlik. Metoder som används är enkäter, intervjuer, deltagande observation på arbetsplatserna, samt diskursanalys: 1) Hur värderas formella meriter för lönesättning och befordran på den jämlika respektive den ojämlika arbetsplatsen? 2) Vilka kunskaper värderas som arbetsplatsspecifik kompetens på respektive arbetsplats? 3) Vad är effekten av innehav av socialt kapital, dvs kontaktnät, för löne- och karriärutveckling på respektive arbetsplats? 4) Finns skillnader i möjligheter för personer i de olika grupperna? 5) Kan värdering av kunskaper förklaras utifrån lokala diskurser och andra sociala praktiker kopplade till konstruktion av manligt och kvinnligt, svenskt eller inte svenskt? Bidraget består i utvecklad kunskap om villkoren för kapitalbildning, samt en bredare förståelse av hur arbetsplatsers sociala praktiker kan generera jämlikhet.

Sociala nätverk i informella rekryteringspraktiker

I Sverige tillsätts 60-85% av alla jobb via informell rekrytering. Forskningen har i mindre grad problematiserat skillnader i utfallen av olika sociala nätverk med avseende på etnicitet, kön och klass. Fokus har legat på sökandes användning av sociala nätverk medan frågor om hur information och rekommendationer förmedlas inom sociala nätverk sällan studerats. Projektet fokuserar på relationen mellan sökande och den informerande individens upplevda handlingsutrymmen och strategier vid nätverksrekrytering. Vilka överväganden görs när man söker arbete respektive rekommenderar via sociala nätverk? Vilka karriärer utvecklas genom rekrytering via sociala närverk och hur påverkas dessa av individers sociala bakgrund (etnicitet, kön och klass)?
Studien är teoretiskt förankrad i forskning om nätverks och socialt kapitals betydelse vid rekrytering och omfattar ett interaktionistiskt perspektiv. Tre delstudier som analyserar kopplingen mellan kvalifikation och arbete: I urvalet ingår låg- och högutbildade personer i jobb med såväl låga som höga kvalifikationskrav. Vidare ingår svensk- och utlandsfödda kvinnor och män. Semistrukturerade intervjuer och sk nätverkskarta utgör huvudmetoderna.

Informell ekonomi

Zoran Slavnic, Professor

Syftet med projektet är att kritiskt granska begreppet informella ekonomi och dess förhållande till strukturella förändringar på arbetsmarknaden, och migration, att markera gränsen mellan formella och informella ekonomin, och för att utveckla en teoretisk ram, lämplig för empirisk forskning om informell ekonomi i dess förhållande till ny handelsvara för arbetskraft och migration.

Lena Högberg, Research Fellow

Den offentliga sektorns omorganisering

Projektets syfte är att beskriva och analysera omorganiseringen av den svenska offentliga sektorn ur genus-, ålders- och etnicitetsperspektiv. Den svenska offentliga sektorn genomgår en omfattande omorganisering. De omorganiseringar som nu sker är ofta lokala tolkningar av internationella New Public Management-koncept. Eftersom välfärdstjänster är en obligatorisk uppgift för de svenska kommunerna så måste empiriska studier genomföras på den lokala nivån. Mer demokrati och mer valfrihet för invånarna är ofta mål som eftersträvas i omorganiseringarna, liksom lägre kostnader för lokalsamhället och en utveckling av nya marknader. Dessa nya marknader förväntas uppmuntra lokala entreprenörer och framförallt tidigare anställda i sektorn. Eftersom kvinnor är överrepresenterade bland de anställda finns föreställningar om att de nya strategierna skall bli särskilt positiva för kvinnor, och som en konsekvens av efterfrågan från kunderna, etnicitetsspecialister. Inom ramen för projektet genomförs studier med hjälp av olika metoder.

Carl-Ulrik Schierup, Professor

Migration, medborgarskap och välfärdstat

Projektet bygger på två kompletterande teoretiskt-analytiska perspektiv: å ena sidan, välfärdsstatens hantering av migration och etnisk mångfald genom migrationspolitiska åtgärder, integrations och medborgarskapspolitik och, å andra sidan, migration och etnisk mångfald sett som dynamiska faktorer för ekonomisk, politisk och social omvandling. Studier inom projektet fokuserar på nya former för etnisk segmentering relaterade till social inkludering/exkludering och europeisk integration.